Region Östergötland

Andningsorganen: Astma-allergi. Omhändertagande av ungdomar

Dokumentnamn:
Andningsorganen: Astma-allergi. Omhändertagande av ungdomar
Dokumenttyp:
Medicinsk rutin/checklista
Utfärdande PE:
Barn- och Kvinnocentrum i Östergötland (BKC)
Sökord:
Andningsorganens sjukdomar,allergiska sjukdomar
Giltig fr o m:
2015-11-06
Utfärdande enhet:
Barn- och ungdomsklinikerna i Östergötland
Målgrupp:
Medarbetare inom Barn- och ungdomsklinikerna i Östergötland
Giltig t o m:
2019-10-01
Framtagen av:
Leif Strömberg, överläkare, Barn- och ungdomsmedicinska kliniken Norrköping
Godkänd av:
Ulf Samuelsson Bitr verksamhetschef Barn- och ungdomssjukhuset Linköping; Tobias Ekenlie, verksamhetschef Barn- och ungdomsmedicinska kliniken Norrköping
Diarienummer:
BKC-2007-122
ICD-10 kod:
(J00-J99) Andningsorganens sjukdomar
Kön:
Alla
Ålder:
Barn

OBS: Dokumentets giltighetsdatum har passerat.

Omhändertagande av ungdomar med astma och rutiner inför överföring till annan vårdgivare


Astma hos ungdomar kräver ett annorlunda omhändertagande jämfört med yngre barn och vuxna. Ungdomarna befinner sig i en period av frigörelse, krav och stora förändringar samtidigt som de måste fatta flera beslut av betydelse för framtiden. Som ett led i frigörelse under tonårstiden kan ungdomar ibland förneka sin sjukdom och därmed även behandlingen. Ungdomar med allergi och astma kan också ha svårigheter på arbetsmarknaden pga överkänslighet för specifika och ospecifika irritantia varför yrkesrådgivning är viktig. Under tonårstiden skall man som patient vidare lära sig att själv ta ansvar för sin sjukdom. Astmasjukdomen förbättras ofta tillfälligt under den senare delen av tonårstiden. Förutom det faktum att astma i samband med tonårstiden blir vanligare bland flickor än pojkar kan det också finnas ett könsperspektiv i sjukdomen. Pojken upplever ofta sig sjuka endast då deras astma ger symtom medan flickor kan oro sig för sin sjukdom och oftare upplever att sjukdomen begränsar vardagslivet.
 
Behandlingsmål är att:

  • Ha god kunskap om sin sjukdom och behandling för att därigenom nå god egenkontroll.
  • Studier och yrkesliv inte ska påverkas negativt av patientens astma.
  • Kunna delta i flertalet idrottsaktiviteter samt ha en god livskvalitet.

Strategi:
Från sjukvårdens sida krävs inlevelse i såväl patientens situation som syn på sin sjukdom. Vi ska ge realistisk och väl underbyggd information inför studie- och yrkesval. Såväl den medicinering som ordineras som de levnadsråd vi från sjukvården ger till dessa ungdomar måste utgå från patientens situation och ofta ”förhandlas” fram varvid kompromisser ofta kan bli en nödvändighet. Träning till att ta eget ansvar bör starta redan i de tidiga tonåren. Ett led i denna process kan t ex vara att en del av besöket hos läkare/sjuksköterska sker utan att föräldrar är närvarande.
 
För att kunna ge adekvata råd och bästa behandling är det lämpligt med ”avstamp” inför vuxenvärlden som förutom medicinsk utredning även bör innefatta en diskussion om patientens sociala situation och planer för framtiden. I samband med detta bör man gå igenom vilka kunskaper patienten har om sjukdomen astma samt dess behandling. Denna genomgång bör ske oberoende av om patienten kontrolleras på en barnläkarmottagning eller i primärvården. När överföringen sker, exempelvis från barn- till vuxenvård, kan särskilda rutiner krävas för att förhindra att patienten ”tappas bort”.
 
Praktiskt genomförande inför överföring till annan vårdgivare:
Medicinsk utredning:
ett minimikrav är dynamisk spirometri inkl reversibilitetstest. Uppdatering av allergiutredning för starkt övervägas.
Vid behov kan komplettering ske med  t ex mätning av utandad NO, statisk spirometri, bedömning hos sjukgymnast samt hudläkare.
Patientutbildning: kan ske i grupp eller individuellt där det senare alternativet oftast är enklast att genomföra. Utbildning bör vara strukturerad och genomförs bäst med checklista dör ett par punkter i taget tas upp i samband med varje återbesök. Checklistan bör innehålla faktorer som rökning, träningstips, medicinering, inhalationsteknik, åtgärder vid försämring samt när man ska söka akut. En individuell skriftlig behandlingsplan bör upprättas.
Kontinuitet samt tillgänglighet: Patienten bör möta ett mindre team at läkare/sjuksköterskor som helst bör vara tillgänglig via daglig telefontid. Ofta kan det vara lämpligt att sjuksköterskan är patientens kontaktperson.

Revisionshistorik:

Reviderat 2010-04-12
Reviderat 2012-04-05
Reviderat 2015-11-06