Region Östergötland

Allmän ped: Sned skalle. Handläggning av onormal skalltillväxt, asymmetrisk skalle och torticollis hos barn innan 2 års ålder

Dokumentnamn:
Allmän ped: Sned skalle. Handläggning av onormal skalltillväxt, asymmetrisk skalle och torticollis hos barn innan 2 års ålder
Dokumenttyp:
Medicinsk riktlinje
Utfärdande PE:
Barn- och Kvinnocentrum i Östergötland (BKC)
Sökord:
Allmän pediatrik,övrigt
Giltig fr o m:
2015-11-23
Utfärdande enhet:
Barn- och ungdomsklinikerna i Östergötland
Målgrupp:
Medarbetare inom Barn- och ungdomsklinikerna i Östergötland
Giltig t o m:
2019-10-01
Framtagen av:
Fredrik Lundberg, överläkare Barn- och ungdomssjuhuset Linköping, Peter Milos specialistläkare Nerukirurgen Linköping
Godkänd av:
Ulf Samuelsson, bitr. verksamhetschef Barn- och ungdomssjukhuset Linköping; Tobias Ekenlie, verksamhetschef Barn- och ungdomsmedicinska kliniken Norrköping
Diarienummer:
BKC-2011-27
ICD-10 kod:
(M00-M99) Sjukdomar i muskuloskeletala systemet och bindväven
Kön:
Alla
Ålder:
Barn

OBS: Dokumentets giltighetsdatum har passerat.

Sned skalle.
Handläggning av onormal skalltillväxt, asymmetrisk skalle och torticollis hos barn innan 2 års ålder


 

Vid bedömning av onormal skalltillväxt, asymmetrisk skalle eller torticollis skall alltid barnets tillväxtkurva från BVC finnas tillgänglig En total bedömning kan därmed göras i samband med besöket.
Den största tillväxten av huvudet sker under de första levnadsåren. Denna tillväxt beror till största delen på att hjärnan växer. Under de första levnadsmånaderna är det är inte ovanligt med en ökning av huvudomfånget, som korsar över en eller ibland två kanaler. Oftast ses även en tillväxtökning på längd och vikt samtidigt.
Snabb ökning av huvudomfånget, som korsar över en eller flera kanaler och där en motsvarande tillväxtökning inte ses på vikt och längdkurvorna kan vara orsakad av intrakraniell patologi - intracerebral tumör, hydrocefalus eller metabola sjukdomar med CNS inlagring. Snabbt ökat huvudomfång bör föranleda omedelbar utredning, då detta kan vara tecken till intrakraniell tryckstegring. Ultraljud hjärna och/eller MR huvud görs i alla elektiva och halvakuta fall. CT huvud medför betydande strålning för de små barnen och bör förbehållas akuta tillstånd. Det är barnläkarens ansvar att hålla i utredning och uppföljning.

Tidig suturslutning (Craniosynostos)
Tidig suturslutning kan leda till avvikande huvudomfång. Misstanken väcks om barnet har en avvikande huvudform (skafocefali, trigonocefali, plagiocefali och brachycefali) med eller utan palpabla suturer.

Praktisk rutin
Vid misstanke om craniosynostos hos barnet, fotograferas skallen och bilder skickas till Kraniofascialt centrum i Göteborg. Tidigare har funnits instruktioner på deras hemsida, men för tillfälligt är de borttagna och kommer att ersättas med nya. I nuläget gäller:

Tel: 031-342 89 13.
Maila bilder till:
Skallform.su@vgregion.se

Ring först sekreterare på tel ovan och berätta att bilder är på gång. Sekreteraren förmedlar kontakt med ansvarig läkare.

Bilder tas framifrån, bakifrån, uppifrån och från sidorna.

Sutura metopica brukar slutas först av suturerna, ofta utan några som helst kliniska symtom. I vissa fall ger suturslutningen upphov till en mer eller mindre triangelformad panna, sk trigonicefali. Uttalade fall bör korrigeras kirurgiskt. De flesta fallen av för tidig slutning kan dock lämnas utan åtgärd.
Sutura coronaria. Vid ensidig slutning av coronarsuturen kan plagiocefali utvecklas vilket kännetecknas av asymmetrisk orbita och panna. Bilateral slutning av coronarsuturen kan ge upphov till barchycefali där huvudformen växer på tvären och inte på längden. Dessa barn kan få ett brett men kort huvud med toppig skalle (tornskalle). Bägge tillstånden kan behöva korrigeras kirurgiskt.
Sutura sagittalis. Slutning av denna är den vanligaste förekommande och leder till tillväxt på längden men inte på bredden. Barnet utvecklar en avlång huvudform – båtskalle, skafocefali. Uttalade fall bör korrigeras kirurgiskt, helst före 6 månaders ålder.
Sutura lambiodea. För tidig slutning av nacksömmen kan leda till posterior plagiocefali med tillplattning av bakhuvudet, förskjutning av örat och pannan på den kontralaterala sidan (Obs – jämför positionell plagiocefali)

Lägesbetingad assymetrisk skalle
Lägesbetingad skall asymmetri (positionell plagiocephaly) har blivit allt vanligare sedan rekommendationerna om ryggläge kom. Vid positionell plagiocefali utvecklas ofta en asymmetri där bakhuvudet är tillplattat, örat och pannan är förskjutet framåt på ipsilaterala sidan (till skillnad från plagiocefali vid slutning av sutura lambdoidea där örat och pannan på kontralatera är framskjutet). I uttalade fall kan hjälmbehandling vara aktuellt. De flesta fall kan dock behandlas konservativt med avlastning.
Asymmetri av huvud, ansikte och nacke är vanligt hos nyfödda och kan bestå under de första månaderna. Ansikts- och skallasymmetri är ofta associerat med instrumentell förlossning, tidig fast ställning långt ner i förlossningskanalen och stort barn. Barn som föds med torticollis har en ökad risk att utveckla positionell plagiocephaly dvs lägesbetingad asymmetrisk skalle under de första månaderna. Både medfödd torticolllis och lägesbetingad asymmetrisk skalle är godartade tillstånd som läker spontant i takt med att barnet blir mer rörligt. Barnet kan dock behöva sjukgymnast kontakt för att få råd om stretchövningar.

Torticollis
Den vanligaste orsaken till torticollis är den s.k kongenitala muskulära torticollisen, som beror på en blödning i sternocleidomastodieus muskulaturen, tidig fixering i bäckenet och/eller onormalt läge i förlossningskanalen (vg se ovan). Andra orsaker till torticollis är hjärntumör och infektion i öron näsa hals området. Medfödd torticollis är associerat med lägesbetingad skallasymmetri.
Torticollis skall bedömmas av läkare. Om kongenital torticollis föreligger behövs ingen ytterligare utredning göras. Remiss till sjukgymnast för råd om stretchövningar.
Nytillkommen torticollis och/eller progredierande torticollis skall föranleda omedelbar utredning, då detta kan vara tecken till intrakraniell tryckstegring och tumör i bakre skallgropen. Ultraljud hjärna och/eller MRT  bör göras. Det är barnläkarens ansvar att hålla i utredning och uppföljning.

 


Referenser:
Huang M, Mouradian W, Cohen S, Gruss J. The differential diagnosis of abnormal head shapes: Separating Craniosynostosis from positional deformities and normal variants. Left Palate-Craniofacial Journal, May 1998, 35 (3):204-211.
Stevens P, Downey BS, Boyd V, Cole P, Stal S, Edmond J, Hollier L. Deformationeal plagiocephaliy associated with ocular torticollis: A clinical study and literature review. The J of Cranialfacial Surgery, 2007, 18(2); 399-405.
Stellwagen L, Hubbard E, Chambers C. Torticollis, facial asymmetry and plagiocephaly in normal newborns. Arch Dis Child, 2008, 93:827-831.
Robinson S, Proctor M. Diagnosis and management of deformational plagiocephaly. J Neurosurg Pediatrics 2009, 3:284-295.
Amiel-Tison C, Gosselin J, Infante-Rivard C. Head growth and cranial assessment at neurological examination in infancy. Developmental medicine and child neurology, 2002, 44; 643-648.

 

Bild 1.
 

Lägesbetingad plagiocephaly (A) och plagiocephaly förorsakat av prematur suturslutning av
lamboidea (B).

Bild 2.
Skillnad mellan posterior plagiocephaly och prematur ensidig suturslutning av lamboidea.

 

 Broschyr som visar standardvinklar vid kraniofotografering

 

 

 

 

Revisionshistorik:

Reviderat 2015-11-23