Region Östergötland

Akut omhändertagande av större brännskada (>20%)

Dokumentnamn:
Akut omhändertagande av större brännskada (>20%)
Dokumenttyp:
Medicinsk rutin/checklista
Utfärdande PE:
Sinnescentrum (SC)
Sökord:
brännskada, akut, respiration, transport, omhändertagande
Giltig fr o m:
2008-11-06
Utfärdande enhet:
Hand- och plastikkirurgiska kliniken
Målgrupp:
Medarbetare på HPK och RMPG
Giltig t o m:
2021-12-29
Framtagen av:
Pia olofsson, överläkare HPK
Godkänd av:
Thomas Hansson, överläkare HPK
Diarienummer:
RC-2008-00219
ICD-10 kod:
(S00-T98) Skador, förgiftningar och vissa andra följder av yttre orsaker
Kön:
Alla
Ålder:
Alla

Akut omhändertagande av större brännskada (>20%)

Den initiala bedömningen av brännskadepatient sker i enlighet med Advanced Burn Life Support konceptet (ABLS), logistiken är liknande den som för andra traumapatienter (ATLS).

Bedömning och behandling av andra (mer) livshotande tillstånd har alltid högre prioritet än bedömning och behandling av brännskadan. Brännskadade som inkommer till US akutmottagning bedöms primärt av akutläkare/kirurgjour som kontaktar BRIVA/HPK-jour för hjälp med vidare bedömning och omhändertagande (vg se även PM ’Brännskade pat inflöde till US’.

Specialistvårdsfall (=sköts på BRIVA)

·        Brännskador >10% av kroppsytan (10-50 års ålder).

·        Brännskador >5% av kroppsytan (<10 och>50 års ålder).

·        Fullhudsbrännskador.

·        Brännskador på händer/ansikte/fötter/genitalia samt över större leder.

·        Circumferenta brännskador

·        Brännskador i andningsvägarna (termisk och/eller kemisk) med samtidig del- eller fullhudsbrännskada på huden.

·        Elektriska olycksfall med strömpassage och andra ’4:e grads’ skador.

·        Kemiska (bränn)skador.

·        Brännskador >10% av kroppsytan med samtidig annan svår skada eller sjukdom.

·        Större hudförlust av medicinsk orsak. (T.ex. Lyell, Stevens-Johnson)

·        Andra mindre brännskador där brännskadeenheten med sina specialkunskaper kan bidra till en förbättrad ’outcome’.

I mån av resurser och efter läkar-läkar kontakt med ansvarig BRIVA/HPK-jour emottages förstås även patienter som ej uppfyller kriterierna ovan.

BRIVA/HPK-jouren bistår även med rådgivning och information kring handläggning av brännskadade.

Primär undersökning och behandling (brännskadespecifika synpunkter)

A - Luftvägar (Airways)

B - Andning (Breathing)

C - Cirkulation (Circulation)

D - Medvetandepåverkan (Disability)

E - Exponering (Expose and examine)

F - Vätskebehandling (Fluid resuscitation)

(G - Grovbedömning av brännskadan)

(H - Smärtlindring)

Sekundär undersökning och behandling (Re-assessment)

(I - Dokumentation)

(J - Fortsatt handläggning)

Primär undersökning

A - Luftvägar (Airways)

O2 100% 15 l/min via mask eller >3 l/min via nasal kateter med tuss.

Minsta tecken till ofria luftvägar skall medföra intubation. Håll patient fastande vid intubationsrisk. Kliniska tecken på ofri luftväg är t.ex. agitation, oro, ångest, dyspné eller näsvingespelandning.

Inandning av heta gaser, ånga och/eller brandrök kan ge inhalationsskada med slemhinneskador i övre och/eller nedre luftvägarna med hyperemi och ödem som följd. Ödem och medföljande obstruktion av luftvägar kan också uppkomma genom brännskada på halsen. Brännskada i ansiktet, sot i mun/näsa, heshet, hosta, stridor, svedda ögonbryn/näshår ger misstanke om inhalationsskada.

Blodgas ger ingen vägledning, patienten skall intuberas på kliniska tecken. Tuben säkras bäst med bomullsband om huden i ansiktet är bränd. Om patienten intuberas bör även ventrikelsond sättas.

Betänk escharotomi på thorax.

Om fall- eller högenergetiskt trauma överväg nackkrage före nackmanipulation.

B - Andning (Breathing)

Inhalation av rök eller heta gaser (klor, nitrösa gaser, saltsyra, svaveldioxid, isocyanater, akrolein, fosgen, ammoniak, fluorväte, bromväte, aldehyder etc.) kan ge upphov till skada och ödem i nedre luftvägarna och medföra en hämmad mukociliär aktivitet, hyperemi, hypersekretion, ödem, sår och bronkobstruktion samt även risk för toxisk lungskada.

Circumferent brännskada runt thorax kan hämma andningsrörelserna (escharotomi?).

Agitation, ångest, sänkt medvetandegrad, cyanos, tachypné, dyspné är kliniska tecken på akut ventilationsinsufficiens. Medvetandesänkning pga intoxikation, metabol rubbning, asfyxi eller neurologisk lesion kan också leda till akut andningssvikt.

Vid inhalationsskada skall patienten ha lugn och ro, höjd huvudända, O2 100% helst med CPAP 5 cm H2O.

Vid bronkobstruktion inhaleras ß2-stimulerare (Ventolin® 5mg/ml, 5mg) och antikolinergika (Atrovent® 0,25 mg/ml, 0,5mg). (Se vidare Läkemedelsboken i kapitlet ”Förgiftningar”)

Steroider skall aldrig ges systemiskt vid samtidig bränn- eller frätskada pga försämrad sårläkning.

Om dyspné och hypoxemi inte viker på insatt behandling skall patienten intuberas.

C - Cirkulation (Circulation)

Omfördelning av extracellulär vätska till bränd, desintegrerad vävnad och en generellt ökad vaskulär permeabilitet reducerar mängden effektiv cirkulerande extracellulär vätska vilket snabbt kan leda till hypovolemi. Centralnervös och humoral reaktion på brännskada ger initialt kraftigt ökad perifer vaskulär resistens och sänkt hjärtminutvolym. Dessa förändringar tillsammans resulterar i ett sänkt blodtryck och eventuellt chock. Ångest och motorisk oro kan vara tidiga tecken på hypoxemi till följd av hypovolemi och chock.

Brännskador kräver omgående infusion av stora mängder varm kristalloid (se nedan).

Målet för vätsketerapin är att bibehålla funktionen i vitala organ och att undvika komplikationer pga inadekvat eller excessiv vätskebehandling.

Vasoaktiva droger bör om möjligt undvikas.

Eftersträva ett MAP >70mmHg och puls <120 min.>

Kontrollera perifera pulsar vid handled/fingrar, fotled/tår (doppla vid behov). Värdera färg och känsel på oskadade delar av brända extremiteter distalt om brännskada.

D Medvetandepåverkan (Disability)

Typisk brännskadepatient är oftast klar och vaken. Om ej alert - överväg orsak; annat tillstånd, annan fysisk skada, intoxikation, hypoxi eller annan sjukdom. Intoxikation med olika droger, diabetes eller hypoxemi kan också vara orsaker till sänkt medvetandegrad. Intrakraniell lesion (meningit, cerebrovaskulär lesion, intrakraniell blödning m.m.) skall uteslutas, eventuellt med CT-skalle.

Asfyxi (pga ett FiO2 <0,1) ger medvetandepåverkan liksom rökgasförgiftning kan göra, dvs exposition för gaser (t.ex. cyanväte, kolmonoxid) som har systemtoxisk effekt med medvetandepåverkan och cirkulationssvikt som följd.>

Medvetandegraden värderas enligt RLS (Reaction Level Scale) (eller GCS -Glasgow Coma Scale).

Medvetandesänkning i kombination med medvetslöshet, även övergående, ger misstanke om kolmonoxid (CO) förgiftning. Observera att vid CO-förgiftning är patienten inte cyanotisk, pulsoxymetri visar god syremättnad och PaO2 är normalt trots att total-mängden O2 i blod är kraftigt sänkt.

Metabol acidos ger misstanke om cyanidförgiftning vilket behandlas med hydroxykobolamin Cyanokit® 5g iv infusion under 15-30 minuter. (Obs urin och annan kroppsvätska färgas röd av hydroxykobolamin under ett par dagar, analyser av kreatinin, ASAT, bilirubin och magnesium kan bli falskt förhöjda vid närvaro av hydroxykobolamin). Finns inte hydroxykobolamin tillgängligt ges Natriumtiosulfat 150mg/ml, 15g iv.

Vid cyanos (methemoglobinemi) ges metylthionin 1-2mg/kg långsamt iv.

(Se vidare Läkemedelsboken: cyanidföreningar, kolmonoxid, nitrösa gaser, organiska fosforföreningar.)

E Exponering (Expose and examine)

Avlägsna alla kläder, smycken och piercingar. Fastbrända kläder lämnas kvar.

Skydda patienten mot avkylning. Värm aktivt (varmluftstäcken x2 på max) i akutrum och under transport. Täck patienten med rena lakan och filtar.

F Vätskebehandling (Fluid resuscitation)

Två grova perifera infarter, helst genom icke bränd hud. Om detta inte går, stick i bränt område eller frilägg. Vena femoralis går ofta lätt att punktera perkutant.

Helst också artärnål. Undvik att sticka i ljumskar om möjligt.

Starta infusion – som initial vägledning första dygnet beräknas volym enligt Parkland-formel:

• 2-4ml/kg/% bränd kroppsyta (halva volymen de första 8 timmarna och resterande volym under de följande 16 timmarna).

Ge Ringeracetat (varm), infusionsvolym och hastighet styrs sedan av urinproduktionen (~1,0 ml/kg/timme), CVP och BT.

Diuresen är en övervakningsparameter och skall om möjligt inte manipuleras med diuretika (loop-diuretika, dopamin, mannitol) under de första 36 timmarna efter brännskada.

Sätt KAD med tempgivare för kontinuerlig tempmätning.

Aggressiv vätsketerapi med bolusinfusion om nödvändigt för att upprätthålla diures eller om systoliskt BT ligger >20 mmHg under adekvat nivå.

Höjd huvudända (30°) och högläge (ovan hjärthöjd) av brända extremiteter för att minska ödem.

G Grovbedömning av brännskadan

Utbredning

Använd 9-regeln, schablon eller handflate-regeln (patientens handflata motsvarar c:a 1%).

Klickbar bild brännskada 9-regeln Klickbar bil brännskada schablon

9-regeln

schablon

Djup

Ytlig brännskada

(solbränna) – rodnad, smärtande, ödematös. Inga blåsor

Ytlig delhudsbrännskada

Ofta röd, ödematös och (eventuellt) med blåsor. Bevarad sensorik och kapillär återfyllnad.

Djup delhudsbrännskada

Varierande färg (mörkröd till vit), smärtande, ödematös. Nedsatt sensorik (stickningar med nål kan dock kännas), oklar till icke märkbar kapillär återfyllnad.

Fullhudsbrännskada

Ofta vitaktig och känslolös, eventuellt hård och läderartad. Ingen sensorik eller kapillär återfyllnad.

H Smärtlindring

Perifert och centralt verkande:

Paracetamol 1g x 4 p.o./rektalt (eller motsvarande iv.)(vuxna; barn enligt viktschema)

Morfin iv. 2,5 - 5mg upprepas tills smärtfrihet.

(Smärtpåverkade patienter slutar inte andas för att man ger dem Morfin.)

Sekundär undersökning och behandling (Re-assessment)

En komplett somatisk undersökning skall genomföras från topp till tå för att utesluta andra skador. Brännskadan är oftast den mest i ögonfallande skadan men andra allvarligare och mer livshotande skador kan föreligga.


• Munhåla och svalg – inflammation, sot, andra tecken till inhalationsskada.

• Kroppsytan beräknas (nomogram i FASS)

• Notera vikt, längd och temp.

• Skademekanism?

• Orsak till brännskadan?

• Brand i slutet rum?

• Rökgas inhalation?

• Var kemikalier inblandade?

• Annat trauma?

• Har patienten varit medvetslös?

• Tidigare sjukhistoria?

• Andra sjukdomar?

• Läkemedel/alkohol/narkotika?

• Allergi?

• Tidigare Tetanusvaccinering?


Vid illamående eller kräkning skall ventrikelsond sättas. Om patient intuberas skall ventrikelsond sättas. Sondpåsen placeras i dränageläge och volymen aspirat noteras.

I Dokumentation

Vidtagna (pre- och per hospitala) åtgärder såsom syrgas, givna vätskor, endothracheal tub, ventrikelsond, inhalationer, smärtstillande, tetanus-vaccination, tagna prover, anamnes, telefonnummer och namn till anhöriga m.m. skall dokumenteras noggrant. Glöm inte att ta anamnes från ambulanspersonalen.

J Fortsatt handläggning

Om andra skador misstänks eller uppdagats och som har högre prioritet än brännskadan skall dessa utredas och eventuellt behandlas enligt ATLS innan patienten transporteras till BRIVA. Övervakning och behandling av brännskador skall då ske kontinuerligt av BRIVA/HPK-jouren och anestesipersonal enligt de mål som angivits ovan. Om brännskadan är den viktigaste skadan skall patienten föras till BRIVA. Utredning avseende andra skador skall då vara avslutad.

Speciellt för elektriska brännskador gäller:

EKG övervakning åtminstone det första dygnet.

Ofta mer utbredd skada än vad som syns på huden, således högre vätskebehov än vad Parkland formeln ger, kontrollera timdiures, CVP och BT. Om missfärgad (röd eller mörk) urin – forcerad diures 1-1,5ml/kg/h samt eventuellt alkalinisering med Tribonat till pH >7.

Noggrann och upprepad undersökning avseende neurologi samt eventuellt associerat trauma.

Liberal kontroll av distalstatus – fasciotomi/escharotomi vid minsta tvekan.

Mindre brännskador - sårvård

Ytlig brännskada

Solbränna är typexemplet på ett sådant sår. Man diskuterar om detta överhuvudtaget är ett sår med tanke på att epitelet är i kontinuitet. Såret kännetecknas av rodnad, ödem, sveda och värk. Dessa sår behöver inte något förband. Smärtstillande läkemedel (t.ex. Paracetamol, Diklofenak) behövs inte sällan liksom eventuellt salva eller gel med kylande effekt.

Sår >20% kroppsyta kan ge upphov till SIRS och generaliserat ödem, som kan lindras på extremiteterna genom högläge (ovanför hjärtnivå). Symptomen minskar inom de närmaste dagarna och såren läker utan ärrbildning inom en vecka.

Kan i enstaka fall kräva inläggning för smärtlindring.

Ytlig dermal brännskada

Brännsåren ligger i ytlig dermal nivå. Sårytan är glansig och fuktig då epidermis är skadad (blåsor eller bar dermis). Såren kan smärta bara av luftströmmen och är extremt smärtsamma vid beröring. Kapillär återfyllnad är tydlig. Utbredda ytliga dermala skador (>20%) kan leda till generaliserat ödem som accentueras med resusciteringen. Sårvävnaden är känslig för infektion, uttorkning och för både internt eller externt tryck. Mot den bakgrunden är valet av förbandsmaterial av högsta betydelse vid behandling av dessa sår.

Viktigast är att förbandet: skyddar mot infektion, lindrar smärtan, har hög absorptionsförmåga och är kostnadseffektivt.

Ytliga dermala brännskador kräver initialt fuktbevarande förband med hög absorptionsförmåga som lätt och smärtfritt kan skiftas. Fuktig sårmiljö skyddar vävnaden från fördjupning av skadan. Överskott av sårsekret gynnar dock bakterieförökning och ökar risken för infektion.

Bra förband är Allevyn®, Mepilex®, Mepilex Transfer®, Mepitel®, Aquacel®, Op-Site®. Vid stora sammanhängande skador kan Exu-Dry® med fördel användas.

Ytliga dermala brännskador orsakade av skållning kan med fördel behandlas med xenograft eller donatorshud som biologiskt förband.

Första omläggning bör planläggas inom 2-4 dagar för att inspektera såret då (till synes) ytliga dermala brännskador kan fördjupas (pga infektion eller av annat skäl suboptimal sårläkningsmiljö). Om fördjupning inte har skett kan man fortsätta med t.ex. Allevyn® upp till 7 dagar. Under den tiden minskar sårläckage och ett annat förband med mindre absorptionsförmåga kan användas.

Ytliga dermala brännskador läker inom två veckor och lämnar oftast inga ärr dock kan pigmentrubbningar uppstå.

Ytliga dermala brännskador i ansiktet kan med fördel behandlas genom att smörja Terracortril-salva 3-4ggr/dag.

Täckning av brännskadeytan bidrar till att värme- och vätskeförluster minskar samt att smärtan minskar. Ofta kan patienten mobiliseras redan samma dygn. Skador upp till 10% kan inte sällan skötas polikliniskt.

Djupa dermala brännskador

Kirurgisk behandling bör planeras. I väntan på kirurgi är Flamazine, Dermanet®, kompresser och linda första-hands förband. Även andra antibakteriella förband kan övervägas. Omläggning var till varannan dag. Såren rengörs med t.ex. Hibiscrub och kranvatten. Ytor med djupa och intermediära skador kan temporärt behandlas med heterotransplantat eller donatorshud som biologiskt förband i väntan på att ytor med djupare skador demarkeras.

Konservativ behandling – Såren rengörs med tvål (Hibiscrub) och vatten. Nekroser och avlöst epidermis (blåsor) avlägsnas och såret täcks med t.ex. Flamazine, Dermanet®, kompresser och linda.

Förbandsbyte och sårvård görs efter 2 dagar. Det kan ta upp till 2 veckor innan såren har demarkerats. Om nekrotisk vävnad finns kvar efter två veckor bör kirurgisk behandling övervägas. Helt rena sår som är partiellt läkta efter 2 veckor kan fortsätta skötas konservativt, dock med annat förband. Förslagsvis Mepilex®, Mepitel® eller liknande.

Fullhudsbrännskada

Kirurgisk behandling är nödvändig. När fullhudsskador är blandade med ytliga och djupa dermala brännskador kan någon typ av antibakteriellt förband (Flamazine®, Aquacel Ag®, Acticoat®) med fördel användas fram till operation. Torr omläggning med rent förbandsmaterial är tillräckligt.

Skadorna planeras opereras mellan 24-48 timmar efter trauma.

Kirurgi

Tangentiell excision

Fullhudsbrännskador och djupa dermala brännskador behandlas med tangentiell excision av eschar. Excision av eschar bidrar till att eliminera substrat för bakterier, reducera produktion av vasokonstriktiva och inflammatoriska mediatorer och därmed minska konversionen av skadad vävnad till död vävnad, vilket minskar utbredningen och progressionen av skadan. Avlägsnande av död och skadad hud hindrar, och minskar troligen, även utvecklingen av den systemiska inflammatoriska reaktionen (SIRS) samt normaliserar immunfunktionen. Djupa dermala samt fullhudsbrännskador kräver ofta lång tid att läka vilket senare resulterar i oönskad ärrbildning. Tidig excision inom 24-48 timmar har i studier påvisat minskad intraoperativ blödning. Även den totala blödningsförlusten blir lägre vid excision inom denna tidsramen pga hög förekomst av vasokonstriktiva faktorer både lokalt och systemiskt.

Vid tidig tangentiell excision har man ej heller kunnat påvisa negativa effekter på hemodynamik eller mortalitet, medan man ser signifikant förkortad vårdtid samt lägre vårdkostnader. Alla dessa faktorer talar för att man bör sträva efter att utföra en omgående primär tangentiell excision.

Cutdown to fascia

För äldre, eller sköra, patienter som kan misstänkas påverkas negativt av extensiv operation med lång narkos kan istället cutdown to fascia användas. Istället för att avlägsna nekroser tangentiellt skär man direkt ned till muskelfascia och avlägsnar hud och subcutis en bloc. Detta reducerar kniv-tid och blödning markant men det estetiska slutresultatet (med hudtransplantat direkt på muskel) lämnar mycket att önska.

Provtagning

 

<10%>

>10%

 

<10%>

>10%

Akutsvar

 

 

Ej akutsvar

 

 

Artärgas

 

X

LPK

X

X

Na

X

X

TPK

X

X

K

X

X

CRP

X

X

B-glukos

X

X

APTT

 

X

Hb

X

X

PK

 

X

 

 

 

AT III

 

Ordination

 

 

 

Ca

 

X

 

 

 

Krea

 

X

 

 

 

Urea

 

X

 

 

 

Bilirubin

 

X

 

 

 

ASAT

 

X

 

 

 

ALAT

 

X

 

 

 

CO-Hb

 

X

 

 

 

Fritt Hb

 

X

 

 

 

S-Myoglobin

 

X

 

 

 

Blodgrupp

 

X

 

 

 

Bastest

 

X

 

 

 

HIV, HBsAg, HCV

X

X

 

 

 

MRSA-screen

Enl rutin

Enl rutin

 

 

 

Sår-odling

Ordination

Ordination

Lathund för bedömning och åtgärder i samband med brännskadetransport

Fri luftväg

Fastande om intubationsrisk!

Obs småbarn med halsskållning.

·        Djup ansiktsbrännskada och/eller

·        Skada >50% kroppsyta

1.      Intubera patienten, helst nasalt

2.      Assisterad andning med PEEP

3.      Om tracheotomi - förlängbar kanyl!

Grov venväg

Tidig vätskebehandling är viktig!

·        >25% kroppsyta skadat ® sätt CVK. Undvik ljumske. Överväg artärnål.

·        >40% kroppsyta skadat ® artärnål!

Vätsketillförsel

Ge Ringeracetat.

Beräkningsformel för vuxna: 2-4ml/kg/% skadad kroppsyta under 1:a dygnet (varav ½ under de första 8 timmarna)

OBS Räkna vätska från skadetidpunkten!

Ger grovt:

·        <50% skadad kroppsyta - 0,5 l timme>

·        >50% skadad kroppsyta - 1,0 l/timme

KAD

Timdiures bästa kontrollen på korrekt vätsketillförsel.

Målet är en diures på 0,5-1,0 ml/kg/timme

Analgesi

Skall vara god!!!

Ge morfin eller analog i.v. upprepat intermittent till smärtfrihet

Kirurgi?

Värdera perifera pulsar i extremiteter och ev. strangulation av thorax

Om åtsnörning ® Escharotomi!

Vid högvoltsskador ev. Fasciotomi!

Annan skada?

Frakturer, skallskador, m.m. vid fall och hopp!

 

Prover

Hb, albumin, elektrolyter, blodgas. Ev. COHb, myoglobin.

 

Transport

Endast stabil pat. Sällan (ur)akut. Bättre med planerad transport dagtid.

Kyl skadan (10-15 min) initialt. Därefter varm och torr transport. (Värmeförlusten stor!)

Dokumentation

Dokumentera vätsketillförsel och andra åtgärder.

 

Kontakta alltid brännskadeavdelningen före transport!

Linköping 013/22 20 00

Uppsala 018/66 30 00

Stockholm 08/517 70 000

Rutiner för patienttransport

Allmänt

Akutmottagningen är central för anläggningen. Strömbrytare till landningsljus och aktuella nycklar finns där. Telefon för eventuell kontakt med Räddningstjänsten finns i kulvertens båda ändar. SOS Alarm kan ta kontakt med Centrala Flygledningen (ARCC) för eventuellt behov av kommunikation med helikopter i luften. Gäller transport till och från sjukhuset.

Åtgärder inför landning när patient/annan transport väntas till US

Helikopter meddelar SOS Alarm 20-30 minuter före landning på sjukhusets platta med angivande av klockslag för landning. SOS Alarm meddelar Akutmottagningen på tel. 013-10 17 70 (ambulanstelefon) som omgående meddelar mellanjour-narkos (sökare 07011) att helikoptertransport är att vänta och vid vilken tidpunkt, efter överenskommelse med mottagande avdelning bistår mellanjour-narkos landningsplatsen.

Mottagande klinik/vårdavdelning

·        När en klinik/vårdavdelning fått besked om eller väntar på att patient skall komma skall Akutmottagningen informeras om att inflygning och landning är aktuell samt eventuell tidpunkt för landning.

·        BRIVA/HPK-jour och ansvarig sjuksköterska på mottagande enhet skall förbereda sig på att ta emot patienten på avdelningen.

·        BRIVA/HPK-jour informerar intensivvårdsläkare eller motsvarande jourläkare

·        Transporten avslutas vid överrapportering på avdelningen.

·        BRIVA personal kan bli ombedd att stödja transporten från helikopterplattan till avdelningen med t.ex övervakningsutrusning.

Akutmottagningen

·        Får meddelande via SOS Alarm om tidpunkt när landning kommer att ske.

·        Tänder upp landningsljus.

·        Larmar mellanjour-narkos, jourhavande läkare på mottagande klinik och transportör, Coor

Transportör (Coor)

·        Transportören ansvarar för att nycklar till kulvert och skåp medtages.

·        Transportören ansvarar för att vagn med brandredskap tas ut från skåp i kulverten till helikopterplattan.

·        Möter därefter upp vid katastrofförrådet, Akutmottagningen, den personal som ska gå ut till helikopterplattan, för att vara behjälplig med att ta med behövlig utrustning och eventuellt akutbord (bedömning sker av ansvarig läkare).

·        När patienten/transporten är bortförd från helikopterplattan och helikoptern lyft för avfärd ansvarar transportören för att brandredskap tas in, kulvert låses, nycklar återställs till Akutmottagningen samt att belysningen på helikopterplattan släcks.

Läkare från mottagande klinik har ansvar för patienten i samråd med anestesiläkaren.

Åtgärder när patient ska transporteras från Universitetssjukhuset

Avsändande klinik/vårdavdelning

·        Akut helikoptertransport kan ske genom SOS Alarm tfn 011-14 96 30

·        Akademiska Uppsala Helikopterjouren 018 – 200112

·        SOS Helikoptern Gotland 0498 - 270002

·        Meddela Akutmottagningen beräknad tidpunkt för landning och/eller uppstigning.

Akutmottagningen

·        Akutmottagningen tänder upp landningsljusen på helikopterplattan.

·        Larmar Coor.

Transportör (Coor)

Transportören ansvarar för att

·        Kulverten öppnas.

·        Vagn med brandredskap tas ut från skåp i kulverten till helikopterplattan före det att helikoptern landar

·        Utrustningen för brandredskap omhändertas och ställs in efter det att helikoptern har lyft från helikopterplattan

·        Kulverten låses.

·        Nycklar återställs till Akutklinikens nyckelskåp.

·        Landningsljusen på plattan släcks.

 

Läkare från avtransporterande klinik/vårdavdelning ansvarar för patienten tills ansvaret tagits över av mottagande ansvarig läkare.

Aktuella telefonnummer:

·        Helikopterplattan anknytning 3410 (vid plattan) - 3436 (vid kulvertingång)

·        Räddningstjänsten/SOS (00)- 112

·        SOS Alarm (beställning av  helikoptertransport) 011-14 96 30

·        Akademiska Uppsala Helikopterjouren 018 – 200112

·        SOS Helikoptern Gotland 0498 - 270002

·        Flygplatschef US, anknytning 7664, mobil 070-316 72 50

·        Akutmottagningen 3400

·        Coor, ordercentral bemannad vardagar kl 07-17   3070, jourvaktmästare sökare 7753

·        Telefon till Räddningstjänsten finns i kulverten ute vid landningsplattan. SOS-centralen