Region Östergötland

Decubitalsår

Dokumentnamn:
Decubitalsår
Dokumenttyp:
Medicinsk rutin/checklista
Utfärdande PE:
Sinnescentrum (SC)
Sökord:
trycksår, decubitalsår, clinitronsäng
Giltig fr o m:
2008-04-09
Utfärdande enhet:
Hand- och plastikkirurgiska kliniken
Målgrupp:
Medarbetare på HPK
Giltig t o m:
2020-01-30
Framtagen av:
Hans Nettelblad, överläkare. Isabella Welander, sjuksköterska
Godkänd av:
Thomas Hansson, verksamhetschef
Diarienummer:
RC-2008-00115
ICD-10 kod:
(L00-L99) Hudens och underhudens sjukdomar
Kön:
Alla
Ålder:
Alla

Indikation

Decubitalsår (trycksår) är sår som uppkommit när kroppsytan har varit utsatt för långvarigt tryck, vilket har medfört att blodcirkulationen inte har kunnat upprätthållas på det aktuella området. Vanliga områden för trycksår är över sittbensknölarna, svanskotan och på utsidan av låret. Patienter som drabbas har starkt nedsatt rörelseförmåga och saknar också oftast känsel i området (t ex paraplegiker, tetraplegiker).


Inläggning

Patienten kommer för inläggning dagen före operation.

Vid inskrivningssamtalet kontrollerar sjuksköterskan om madrass och sittdyna till rullstol behöver beställas. Detta beroende på vad patienten har hemma.
På Hand- och plastikkirurgen använder vi en 3-de1ad, 18 cm tjock skumplastmadrass som heter TF-kubmadrass. Genom att madrassen består av ett flertal kuber som trycks ner olika mycket vid liggande uppnås en bra tryckfördelning, samma princip som ROHO-dynan för sittande.
Madrass skall beställas i samband med inskrivning av patienten via

Medibed AB .
Instruktion finns i Hill-Rom/Medibed pärmen i rullande förrådet på avdelning 53.
Kontrollera vilken bredd patienten har på sin säng så att det beställs rätt storlek. Se till att någon tar emot madrassen vid leverans om den skall levereras till hemmet. TF-kubmadrass ingår i patientkostnaden.

 

Planera vid inskrivningstillfället eftervården tillsammans med patient i samråd med PAL. Detta för att sjukhusvården inte skall förlängas pga oklarheter vid hemgång. Vid komplicerade fall med upprepade sår där patienten saknar ROHO-dyna i sin rullstol/ permobil kan kontakt tas med rullstolsmottagningen, Rehabkliniken för att få hjälp med utprovning av dyna och tryckmätning i sittande. Remiss krävs.


Preoperativa förberedelser

Laxering påbörjas i hemmet redan två dagar innan operationen. Dagen innan operation får patienten fortsätta att laxera på avdelningen enl. PM och därefter serveras endast slaggfri kost. Patienter med stomi behöver inte laxeras.

Patienten duschar och såret läggs om med koksaltkompresser efter det att en sårodling tagits samt foto. Lägg gärna en linjal bredvid såret så kan man lättare uppskatta sårets storlek. Patienten ska ligga på TF-kubmadrass natten innan op.

 

Operation

 

Såret skärs bort och underliggande benknöl mejslas av. Såret täcks sedan med en hud/muskellambå från angränsande område.

Vanliga lambåer är för sår över sittbensknölarna (tuber ischii) - en rotation av hud och muskel över skinkan - s.k. gluteal rotationslambå samt en hud-fascie lambå från lårets baksida, IGT-lambå.  

Beträffande sår över svanskotan görs V-Y-Iambåer, även kallade julgranslambåer.  

Sår över lårets utsida över trochanter major täcks med vävnad från låret - TFL-lambå. Ett aktivt drän inlägges.

 

Operationsdagen

Vid operationen ges antibiotika intravenöst, om aktuell sårodling finns efter resistensmönster, annars ges Inj Zinacef 1,5 g x 3 i.v. På operationsavdelningen får patienten en urinkateter insatt.

 

Postoperativt

Efter operationen får patienten ligga i en specialsäng, den s.k. Clinitronsängen, som avlastar det opererade sårområdet tillräckligt. Denna beställs av vårdplaneraren och levereras till avdelningen före op.

Trombosprofylax ordineras och pågår under hela vårdtillfället på US.

Slaggfri kost serveras enligt ett 10 dagars program.

Registrera vätske- och näringsintag samt diures.
Detta skall kontrolleras under hela behandlingstiden då Clinitronsängen medför krav på extra vätskeintag och sårläkningen kräver tillfredsställande näringsintag.

MEWS + saturation x 3 tas de 3 första postoperativa dagarna. Det är viktigt att patienten får hjälp med andningsträning och att följa saturationen tills patienten är ur Clinitronsängen då respirationen kan påverkas.

 

Dag 1

  • Patienten övergår till antibiotika peroralt tom dag 4 om det är möjligt.
  • Oftast kan dränaget tas bort. Detta görs efter överenskommelse med plastikkirurg.
  • Slaggfri kost.

Dag 2-8

  • Slaggfri kost.
  • Dryck, energi och urinmätning.

Dag 8

  •  Sängen ”fryses” 30 minuter 4 gånger jämt fördelat under dagtid.


Dag 9

 

  • Sängen ” fryses” 30 minuter 6 gånger jämnt fördelat under dagtid.

 

Dag 10

  • Patienten ska överflyttas till vanlig säng efter dusch. Duschen sker liggande. Sängen skall vara utrustad med antidecubitusmadrass, oftast TF-kubmadrass.
  • Avbeställ Clinitronsängen. Signera att detta är gjort på specifik signeringslista. Hämtning av sängen sker vanligtvis dagen efter. Debitering av säng sker för varje dygn.
  • Patienten börjar äta normalkost.
  • Oftast skrivs patienten ut dag 10 och överflyttas till annat sjukhus/sjukhem. Alternativt kan vård ske i hemmet om personliga assistenter finns dag och natt. Kontrollera att madrass blivit levererad till rätt ställe om den beställts vid inläggningen.
  • Patienten skall ha tillgång till antidecubitusmadrass oavsett eftervård i hem eller på sjukhus!

Vårdtid

 

Ca 10-12 dagar

 

Sjukskrivning

I förekommande fall som regel 6 -8 veckor.

 

Mottagningsbesök / Återbesök

En månad efter operation.
Vid lång resväg får patienten kontakta vid behov.

Vård / Restriktioner efter utskrivning

Suturtagning ca 14 dagar efter operation. Bifoga remiss till Distriktssjuksköterska vid behov.

 

Den första postoperativa månaden skall patienten avlasta sårområdet så mycket som möjligt.

 

Patienten har därför som regel sängläge på TF-kubmadrass den första månaden postoperativt. Denna ger dock trots allt högre mottryck än Clinitronsängen. Om patienten måste ligga på sina nyopererade sår bör därför patienten ha vändschema med avlastning varannan timme dagtid. Nattetid bör patienten vändas åtminstone var fjärde timma.
Har patienten tillgång till ståstol kan denna användas ca 30 min x 3 dagligen om den är väl polstrad.
Sittande som ger en spänning i operationsområdet både höft och sakralt är därför tillåtet först efter 1 månad postoperativt under förutsättning att såret läkt komplikationsfritt. Patienten får då börja sitta uppe i rullstol ca 30 min x 3 och därefter öka på intervallerna till 2 timmar åt gången.
Patienten bör ha en bra sittdyna typ ROHO och bör själv aktiveras att avlasta sårområdet regelbundet, genom att häva sig upp på armarna i rullstolen, där så är möjligt.

Eventuellt sker uppföljning av patientens sittställning på Ryggmärgsskaderehabs rullstolsmottagning.

 

Kontrakturprofylax

Patienterna kan ta ut flexion i höftlederna till ca 45° under den första postoperativa månaden och kan därefter träna som vanligt. Extension i höften brukar inte medföra problem. Bukläge ger bra avlastning där så är möjligt.

 

Revisionshistorik:
Senast reviderat, datum: Reviderat av: Godkänt revideringen:
170315 Hans Nettelblad Thomas Hansson