Region Östergötland

Enteral nutrition

Dokumentnamn:
Enteral nutrition
Dokumenttyp:
Medicinsk rutin/checklista
Utfärdande PE:
Närsjukvården i östra Östergötland (NSÖ)
Sökord:
Enteral nutrition, nutrition
Giltig fr o m:
2011-10-07
Utfärdande enhet:
LAH Norrköping
Målgrupp:
Sjukvårdspersonal inom LAH Norrköping
Giltig t o m:
2019-10-31
Framtagen av:
Gudrun Appelquist, vårdutvecklare, Ann-Christin Schulin, ssk, Ingrid Fahlén, usk LAH Norrköping.
Godkänd av:
Maria Jakobsson, verksamhetschef LAH Norrköping
Diarienummer:
NSÖ-2012 -54
ICD-10 kod:
(K00-K93) Matsmältningsorganens sjukdomar
Kön:
Alla
Ålder:
Vuxen/äldre

OBS: Dokumentets giltighetsdatum har passerat.

Bakgrund

 

Enterala infarter

  • Nasoduodenal sond, nasogastrisk sond, nasojejunal sond, ventrikelsond, perkutan endoskopisk gastrostomi (PEG), perkutan endoskopisk jejunostomi (PEJ), Gastrostomiport/Knapp.
  • Enterala infarter för näringstillförsel mynnar ut i antingen magsäcken, (ventrikeln) tolvfingertarmen (duodenum) eller tunntarmens mellersta del (jejunum). Det finns också sonder med dubbellumen som möjliggör dränering av magsäcken och enteral tillförsel i tunntarmen. Platsen för den enterala infartens mynning har betydelse för läkemedelssubstanser som tas upp av tarmslemhinnan i en viss region av tarmen och för läkemedelssubstanser vars löslighet, absorption eller stabilitet påverkas av pH-värde. Sond innehållande ftalater ska inte användas för tillförsel av vätska, näring eller läkemedel.

 

Allmänt att tänka på inför näringstillförsel via sond

Det är viktigt att patienter som får sondnäring ändå ges tillfälle till gemenskap och inte glöms bort, eftersom de berövas den glädje och gemenskap som en måltid ger.

  1. Patienten skall helst sitta upprätt i samband med matning, eller ligga på höger sida på grund av anatomiska skäl.
  2. Låt patienten skölja munnen flera gånger per dag och var noga med munhygienen.
  3. Anpassa val av sondnäring avseende kalori- och näringsbehov till varje patient. Vätskebehovet fastställs separat.
  4. Använd aggregat som är avsett för sondmatning. När en pump behövs ska aggregat med pumpsegment användas.
  5. Dokumentera under sökord nutrition, angående nutritionspump, sondnäring och egenvård.
  6. Inspektera runt enterala infarten dagligen, lätta på den yttre stopp- plattan för att upptäcka läckage och tecken på infektion.
  7. Tvätta runt stomat med mild tvållösning dagligen, alternativt Alsollösning, torka torrt efteråt.
  8. Snurra knappen ett varv runt och se till att det ordentligt rent under.
  9. Förband ej nödvändigt om inte patienten önskar.
  10. Vattnet i ballongen på Gastrostomiporten/Knappen bytes var 3:e vecka för att kontrollera vattenmängden i ballongen, små vattenförluster är normalt.
  11. Knappen bytes var 3:e till var 6:e månad.
  12. Om en enteral infart inte används spola igenom med vatten ett par ggr/vecka.

Information angående sondmatning ges till patient, förvissa dig om att patienten har förstått informationen och inte har några obesvarade frågor. Dokumentera under sökord nutrition.

Näringstillförsel via enteral infart

  1. Vatten och sondnäringen ska vara rumstempererad.
  2. Läs anvisning för respektive sondnäring, skaka näringen väl innan den ges till patienten.
  3. Ta bort korken från påsen med sondnäring.
  4. Koppla aggregatet till påsen efter instruktion, stäng slangklämman och häng upp påsen på droppställning.
  5. Koppla enligt anvisningar till pump när sådan används.
  6. Fyll droppaggregatets kammare till hälften, öppna slangklämman och fyll resten av aggregatet. Stäng slangklämman.
  7. Öppna locket på Gastrostomiporten/ Knappen så att backventilen blottas
  8. Tryck in kopplingen på den vattenfyllda förlängningsslangen i hålet så att det svarta strecket på slangen kommer mitt för det svarta strecket på knappen.
  9. Tryck ner slangen ordentligt i botten och lås genom att vrida kopplingen medurs ca ¼ - ½ varv. Observera! vrid inte kopplingen förbi stoppet.
  10. Gör tvärtom vid avlägsnande.
  11. Lägg en handduk under gastrostomin, öppna slangen och sätt i sprutan ( 50 eller 100 ml spolspruta) med ljummet vatten och spola därefter in vatten.
  12. Koppla aggregatet till slangen, öppna slangklämman på aggregatet och ställ in önskad dropptakt. 
  13. Under matningen skall patienten om möjligt vara i sittande eller halvsittande ställning och stanna i denna position 30-60 min efter att matningen avslutats. På så sätt minskas risken för aspiration, regurgitation (uppstötning) och illamående. Sittande ställning underlättar passage av sondmat till tarmen.
  14. Efter avslutad sondmatning spola med minst 50 ml ljummet vatten, stäng slangen alternativt ta bort förlängningsslangen vid Gastrostomiporten/Knappen.
    Observera!
    Patienter som får sondnäring har ofta lös avföring, vilket inte ska förväxlas med diarré, som enligt definition är mer än 3 lösa avföringar per dygn..

Läkemedelsadministrering via enteral infart

 

Iordningsställande av läkemedel för enteral administrering
 

Flytande orala beredningar

  • Kräver i följande fall spädningar
  • Beredningar med hög viskositet (tjockflytande)
  • Orala droppar
  • Beredningar med hög osmolalitet

Tabletter som kan lösas upp i vatten

  • Munsönderfallande tabletter kan ofta lösas i mycket små mängder vatten (5-10 mL)
  • Tabletter som löser sig snabbt och fullständigt i liten volym (10-30 mL) vatten kan lösas upp direkt i en engångsspruta för enteralt bruk.
  • Brustabletter löses upp enligt anvisning i produktresumé/FASS-text. För att minska obehag för patienten bör brustabletten brusa klart före administrering i sond. Brustabletter måste iordningställas i ett öppet kärl på grund av gasutveckling.

Tabletter som kan dispergeras i vatten

Om möjligt, slamma upp tabletten i vatten direkt i en engångsspruta för enteralt bruk.
För tabletter som först behöver krossas:
1. Kontrollera att beredningen får krossas (krossa inte enterodragerade beredningar eller depotberedningar).
2. Sönderdela tabletten i tablettmortel eller tablettkross. Använd handskar. Krossa en tablett i taget.
3. Slamma upp i vatten (15-30 mL).
4. Dra upp läkemedel blandat med vatten i en engångsspruta för enteralt bruk. Blanda inte flera läkemedel i samma spruta.
5. Ge hela mängden. Efterskölj med vatten.

Hårda kapslar

  • Kontrollera att kapseln får öppnas. Vissa kapslar kan skruvas isär och innehållet kan tömmas ut och lösas eller dispergeras i vatten.
  • Depotgranulat får inte krossas men kan slammas upp i vatten (30 mL) och därefter administreras i sond.

Oralt pulver

  • Orala pulver löses upp i vatten (30-50 mL) före administrering.

Dosgranulat

  • Dosgranulat löses upp i vatten enligt anvisning i produktresumé/FASS-text.
  • Depotgranulat får inte krossas.

Observera att vissa patienter, exempelvis barn och patienter med vätskerestriktion, kan kräva mindre volymer.

Administrering av läkemedel via enteral infart

  • Observera säkerhetsrisk om patienten också har andra infarter. Märk infarter och använd sprutor som är konstruerade för enteral administrering för att undvika att läkemedel ges i fel infart.
  • Blanda inte läkemedel direkt i sondnäringsförpackningen. Gör uppehåll i tillförsel av sondnäring i samband med läkemedelsadministrering. Gör så korta uppehåll i tillförsel av näring som möjligt. När produktresumé/FASS-text anger att ett läkemedel ska ges på fastande mage ska detta eftersträvas också vid tillförsel av sondnäring.
  • Spola sond/gastrostomikateter med vatten före och efter administrering av läkemedel samt mellan varje läkemedel samt mellan varje läkemedel vid tillförsel av flera, för att undvika risk för slangocklusion och interaktioner. Volym anpassas utifrån patientspecifika krav på typ av sond/kateter.
  • Administrera ett läkemedel i taget för att minska risk för interaktioner.

 

http://www.lakemedelsverket.se/malgrupp/Halso---sjukvard/Behandlings--rekommendationer/Behandlingsrekommendation---listan/Enteral-lakemedelsadministrering/

 

Hygienrekommendationer

För att undvika bakterietillväxt i sond, aggregat och näringslösning är det viktigt med noggrann hygien.

  • Noggrann handdesinfektion vid hantering av sondnäring och aggregat.
  • Skölj igenom sonden/gastrostomikatetern/KNAPP med 50 ml vatten efter varje matningstillfälle.
  • Sondmatsaggregatet är sterilt engångsmaterial och byts efter varje matningstillfälle.
  • Sondnäringen och aggregatet kan hänga i rumstemperatur 24 timmar vid kontinuerlig tillförsel.
  • Sond som åkt ut kasseras.

Komplikationer vid näringstillförsel via sond.

  1. Illamående kan tyda på att magsäcken tömmer sig sämre än normalt. Prova med att vänta två timmar, starta sedan långsamt. Illamående kan också var läkemedelsbiverkan ex. Morfin.
  2. Kräkningar kan tyda på att magsäcken inte töms på ett normalt sätt. Avbryt sondmatningen och vänta två timmar. Starta sondmatningen med lägre hastighet än tidigare. Om patienten kräks igen avbryts sondmatningen och läkare kontaktas.
  3. Gasbesvär och förstoppning kan förebyggas med fibersondnäring.
  4. Gasbesvär och magknip kan bero på för mycket fibrer i sondnäringen.
  5. Vid gaser öppnas slangen så att magsäcken kan tömma sig på gaser. Spola därefter med 20 – 50 ml vatten.
  6. Diarré, kan bero på att sondnäringen är för kall, ges för snabbt, kontaminerats med bakterier. Diarré kan också bero på att patienten inte tål fett relaterat till stora tunntarmsförluster,(efter tarmresektion, efter strålbehandling som påverkat tarmen) patienten behöver då fettreducerad sondmat. Kan också bero på att patienten inte bryter ned proteiner, behöver då proteinfri kost, finns kolhydratkoncentrat.
  7. Riklig slemproduktion i luftvägarna kan minska om man byter sondnäring t ex Isosource Mix.
  8. Granulationsvävnad kan bildas runt stomin vilket kan leda till smärta, obehag och läckage. Man kan behandla detta med lapis 2ggr/vecka. Pensla på torr hud så att inte lapisen flyter ut. För att skydda huden kan man använda barriärfilm ex Cavilon.
  9. Vid stopp i sonden prova med vatten eller Vichyvatten.
  10. Läckage bredvid den enterala infarten kan bero på att matrester fastnat i backventilen för att man inte spolat rent med vatten tillräckligt, eller att plattan sitter för löst, eller för lite vatten i kuffen. Pröva ett försöka spola rent i backventilen med vatten eller Vichyvatten. Skjut in den yttre stopp-plattan på gastrostomikatetern eller byt ut volymen i  kuffen  men överskrid inte den volym som står på knappens bruksanvisning.
  11. Om enteral infart åkt ut skall en ny sättas dit snarast. Kontakta ssk/ läkare. Sätt in den gamla eller en sugkateter i stomat tills ny gastrostomikateter/ Knapp är på plats.
  12. Knickbildning, förändring av läget vid jejunostomi, kontakta läkare!

Byte av Knapp

Byte av Knapp görs var 3:e- var 6:e månad eller när den inte fungerar.

  • Ta fram rena sprutor och en ny Knapp enl. den storlek som är ordinerad.
  • Patienten ska vara liggande eller halvsittande för att underlätta bytet
  • Handdesinfektion enligt basala hygienrutiner
  • Ta på rena handskar
  • Töm ballongen
  • Dra ut den gamla knappen
  • Desinfektera huden med Klorhexidinsprit 5mg/ml runt stomat.
  • Sätt den nya Knappen på plats och kuffa med den volym som står på knappens bruksanvisning.

Information till patient och närstående.

Om patienten vårdas i sitt hem och har behov av enteral nutrition skall ansvarig sjuksköterska ge erforderlig information till patient/närstående.
Förvissa dig om att de berörda har förstått informationen och inte har några obesvarade frågor.

Bedömning av näringsbehov och utvärdering av näringstilförsel

Bedömning av näringsbehov, uppföljning och utvärdering om nutritionsbehandlingen överensstämmer med uppsatt mål ska göras regelbundet och omfatta:

  • vätske-energi-och näringsbehov
  • tillförsel i relation till behov
  • viktutveckling och eventuell uppföljning av andra variabler fastställa i vårdplanen
  • eventuella komplikationer

Vid längre perioder (månader eller år) av behandling med enteral nutrition bör regelbunden bedömning av tecken på näringsbrist göras. Det är därför viktigt att följa patientens kroppsvikt.

Länk: Vårdhandboken nutrition enteral 

Revisionshistorik:

2011-10-07 Gudrun Appelquist, vårdutvecklare Maria Jakobsson, verksamhetschef
2014-12-09 Gudrun Appelquist, vårdutvecklare Maria Jakobsson, verksamhetschef
2015-01-29 Gudrun Appelquist, vårdutvecklare Maria Jakobsson, verksamhetschef
2017-05-12 Anne-Charlotte Linnå, vårdutvecklare Maria Jakobsson, verksamhetschef