Region Östergötland

Subcutan perifer infart för symtomlindring palliativ vård i livets slutskede

Dokumentnamn:
Subcutan perifer infart för symtomlindring palliativ vård i livets slutskede
Dokumenttyp:
Medicinsk rutin/checklista
Utfärdande PE:
Närsjukvården i östra Östergötland (NSÖ)
Sökord:
symtomlindring livets slutskede, infart
Giltig fr o m:
2012-02-20
Utfärdande enhet:
Palliativt kompetenscentrum
Målgrupp:
Sjuksköterskor, läkare
Giltig t o m:
2018-10-20
Framtagen av:
Yvonne Hajradinovic sjuksköterska
Godkänd av:
Maria Jakobsson, verksamhetschef
Diarienummer:
NSÖ 2012 - 32
ICD-10 kod:
Kön:
Alla
Ålder:
Alla

OBS: Dokumentets giltighetsdatum har passerat.

Subcutan perifer infart för symtomlindring vid palliativ vård i livets slut

 

Introduktion

Målsättningen med palliativ vård i livets slutskede är att skapa bästa möjliga livskvalitet för patienten. Vården utgår ifrån en etisk plattform som omfattar bland annat att göra gott och icke skada.  I palliativ vård är symtomlindring en betydelsefull del i att lindra lidande. Det bör finnas en beredskap att lindra vanliga symtom som smärta, illamående, oro/ångest samt rosslighet och eventuell andnöd.
Detta kan då i livets slutskede medföra att ett antal subcutana injektioner av olika läkemedel behövs och antalet stick för patienten skulle kunna bli många. För att underlätta administrationen och minska obehaget bör en kvarliggande subcutan infart sättas.


Målsättning

• Att vid palliativ vård i livets slutskede skapa en så komfortabel symtomlindrande omvårdnad som möjligt.


Indikationer subcutan perifer infart

• För att patienten ska slippa upprepade subcutana stick, vid intermittenta injektioner.
• För kontinuerlig subcutan infusion med symtomlindrande läkemedel.


Typ av infart

• Använd mindre perifer injektionskanyl, exempelvis Neoflon® 0,6-0,7 mm. eller Insuflon®, med mjuk plastkateter, som förorsakar färre lokala hudbesvär (svullnad, rodnad, läckage) och därmed kräver färre byten av insticksställen.
• Butterflynål kan i undantagsfall användas, men endast vid kontinuerlig infusion. Denna nål ger mer hudirritation och kräver täta byten.

Placering

Patientens perifera cirkulation/brist på cirkulation är vägledande i val av insticksställe. Vid livets slut försämras perifer blodcirkulation och då bör av det skälet infarten placeras så centralt på kroppen som möjligt. Undvik lår, svullna/ödematösa och spända vävnader då läkemedelsupptaget är sämre där.

• Infarten placeras på bröst eller överarm, bestäm i dialog med patienten vad som föredras, om det är möjligt. Placering på buken, runt naveln, kan vara ett alternativ beroende på situation.

Tillvägagångssätt och skötsel

• Följ aktuella hygienrutiner.
• Desinfektera huden, område i storlek med tänkt fixeringsförband, använd rikligt med Klorhexidinsprit (5 mg./ml.) inför sticket och låt det lufttorka.
• Ta sedvanligt grepp för subcutant stick. Efter sticket när mandrinen tas bort, observera så infarten ligger subcutant och inte kommit nära blodkärl, inget blod ska synas i plastkatetern.
• Fäst infarten med genomskinligt förband, exempelvis Tegaderm, IV3000 eller Op-Site, som möjliggör hudinspektion.
• När infarten är satt och förbandet påsatt, fäst en liten bit tejp utanpå förbandet och väl synligt för påskrift av datum och signatur. Detta underlättar vid bedömning av när det är dags för infartsbyte.
• Infarten bör inspekteras dagligen. I hemsjukvård är det inte alltid möjligt med daglig inspektion och då är det av största vikt att patient och närstående noga informeras om vikten av att höra av sig vid hudrodnad/ödem eller smärtor. Byte av infart bör ske vid minsta tecken på läckage, hudirritation, rodnad, lokal svullnad eller då patienten uttrycker obehag i samband med injektionsgivning.
• Byt alltid propp i samband med injektionsgivning.
• Planerat infartsbyte bör ske efter 5-7 dagar även om huden är retningsfri och inga infartsläckage finns.
• Vid infartsbyte välj annat insticksställe.
• Vid behov kan flera subcutana infarter sättas, beroende på mängden läkemedel patienten behöver.

Dokumentation

  • Indikation, typ av infart, infartens storlek och placering dokumenteras i patientens journal.
  • Ev. tecken på komplikationer och vidtagna åtgärder dokumenteras också i patientens journal.

Referenser

Balaz Schale, S., & Nordin, M. 2001. Handbok i hemsjukvård. Mediaprint, Uddevalla.

Lindqvist, O., Lundquist, G.,Dickman, A.,Bukki, J.,Lunder, U., Lundh Hagelin, C., Rasmussen, B.H., Sauter, S., Tishelman, C., & Furst, C-J. 2013. Four Essential Drugs Needed for Quality Care of the Dying: A Delphi-Study Bases International Export Consensus Opinion. Journal of Palliative Medicine, 16 (1), 38-43.

Lugton, J. & Mcintyre, R. 2005. Palliative care: the nursing role. Elsevier, Edinburgh.

Macmillan, K., Bruera, E., Kuehn, N., Selmser, P., & Macmillan, A. 1994. A prospective Comparison Study between a Butterfly Needle and a Teflon Cannula for Subcutaneous Narcotic Administration. Journal of Pain and Symptom Management, 9(2), 82-84.

Nationellt vårdprogram för palliativ vård 2012 - 2014. Regionala Cancercentrum i samverkan.http://www.cancercentrum.se/globalassets/vara-uppdrag/rehabilitering-palliativ-vard/natvp_palliativvard_2012_final.pdf

Rolling Feller, B. & Coyle, N. (red.). 2001. Textbook of Palliative Nursing. Oxford University Press, New York.

Ross, J. R., Saunders, Y., Cochrane, & M., Zeppetella. G. 2002. A prospective, within-patient comparison between metal butterfly needles and Teflon cannulae in subcutaneous infusion of drugs to terminally ill hospice patients. Palliative Medicine, 16(1), 13-16.

Svensk sjuksköterskeförening. 2014. ICN:s Etiska kod för sjuksköterskor. Tryck: Åtta45.
http://www.swenurse.se/globalassets/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/sjukskoterskornas.etiska.kod_2014.pdf

Torre, M. C. 2002. Subcutaneous infusion: non-metal cannulae vs metal butterfly needles. British Journal of Community Nursing, 7(7), 365-369.

Waller, A., & Caroline, N. L. 1996. Handbook of Palliative Care in Cancer. Butterworth- Heinemann, Newton.