Region Östergötland

Första linjens vård för barn och unga med psykisk ohälsa - västra länsdelen

Dokumentnamn:
Första linjens vård för barn och unga med psykisk ohälsa - västra länsdelen
Dokumenttyp:
Medicinsk riktlinje
Utfärdande PE:
Närsjukvården i västra Östergötland (NSV)
Sökord:
psykisk ohälsa, första linjen, tidig upptäckt
Giltig fr o m:
2015-09-20
Utfärdande enhet:
Primärvården i västra länsdelen
Målgrupp:
Samtliga medarbetare
Giltig t o m:
2018-11-30
Framtagen av:
Maria Kjellberg, socionom/kurator Barnhälsan 6-13 år
Godkänd av:
Annette Johansson, primärvårdschef
Diarienummer:
NSV 139/2015
ICD-10 kod:
(F00-F99) Psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar
Kön:
Alla
Ålder:
Barn

OBS: Dokumentets giltighetsdatum har passerat.

Första linjens vård för barn/unga med psykisk ohälsa

- Tidig upptäckt, intervention & samverkan -

 

Primärvårdens uppdrag och tillgänglighet


Primärvården har ansvar för att erbjuda bedömningar och första linjens sjukvård till den listade befolkningen. I primärvårdens uppdrag ingår idag att i ett tidigt skede upptäcka, bedöma och behandla, samt samverka kring barn/unga som visar tecken på psykisk ohälsa (bilaga 1)

I enlighet med den förstärkta vårdgarantin för barn/unga 0-18 år med psykisk ohälsa gäller följande tidsramar för kontakt, bedömning, samt behandling avseende psykisk ohälsa inom hälso- och sjukvården:

  • Kontakt med första linjens vård (t.ex. vårdcentral, barnhälsa, ungdomshälsa, sjukvårdsrådgivning, etc.) – samma dag

  • Läkarbedömning – inom 7 dagar

  • Specialistvård – inom 30 dagar

  • Akuta insatser – samma dag

Vårdcentralerna är öppna på vardagar kl. 08.00-17.00. Under kontorstid sker telefonrådgivning via vårdcentralen och/eller via sjukvårdsrådgivningen (tel. 1177). Övrig tid sker rådgivning via sjukvårdsrådgivningen som vid behov har möjlighet att boka in patienten på jourcentralen (Lasarettet i Motala). Jourcentralen är öppen kl. 17.00-22.00 på vardagar, samt kl. 08.00-22.00 på lördagar, söndagar och helgdagar.


Tidig upptäckt och bedömning


I enlighet med nationella riktlinjer ska barn/unga med lindrig till måttlig depression och/eller ångest på jämlika villkor identifieras och omhändertas i ett tidigt skede (bilaga 1). Första linjens vård ska bidra till tidig upptäckt och bedömning, samt kunna erbjuda tidiga interventioner. Vid behov för fördjupad bedömning och behandling ska remiss ske till specialistvården, d.v.s. Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP).

Att utforska samband mellan fysisk och psykisk ohälsa hos barn/unga

Många barn/unga som söker inom primärvården gör så med anledning av kroppsliga symptom, t ex huvudvärk, magont, illamående, sömnsvårigheter, förändrad matlust, etc. Undersökningar har visat att endast 10-20 % av återkommande smärta hos barn/unga har organiska orsaker. Hos ungefär hälften av alla barn/unga som söker för långvarig smärta orsakas besvären av långvarig, negativ stress (Läkartidningen nr 10, 2008). Både organiska och icke-organiska fysiska besvär kan dessutom i sig medföra negativa effekter för den psykiska hälsan.

I varje möte med patienter, oavsett patientens ålder, är det därför viktigt att alltid utforska eventuella samband mellan fysisk och psykisk ohälsa eller sjukdom. Även information om faktorer i patientens livssituation kan visa sig ha betydelse för förståelsen av patientens symptom och bör inhämtas under bedömningen.

Vid bedömning av besvär hos barn/unga krävs extra lyhördhet, eftersom barn ibland kan ha svårare än vuxna att identifiera och sätta ord på vad som skulle kunna ligga bakom de egna besvären. Barnet kanske inte själv har uppmärksammat sambandet mellan fysiska symptom, t.ex. magont, och psykosociala faktorer, t.ex. konflikter i familjen, kränkande behandling i skolan, inlärningssvårigheter, dödsfall/förlust, etc. Barn som lever i utsatta situationer, t.ex. fattigdom, våld i nära relationer, etc. kan också medvetet välja att inte prata om sitt psykiska mående eller livssituation i syfte att skydda sig själv, sin familj eller någon annan.

För att undvika felaktig diagnos och/eller missriktad eller utebliven intervention är det därför viktigt att utöver medicinska undersökningar alltid göra en bedömning av barnets psykosociala status.

Att tänka på

Vid tecken på psykisk ohälsa hos barn/unga, 1) som bakomliggande orsak till fysiska symptom, 2) som konsekvens av fysiska symptom/sjukdom, liksom 3) i avsaknad av fysiska symptom bör barn/familj erbjudas möjlighet till kontakt med psykosocial kompetens i syfte att vidare bedöma och vid behov erbjuda lämpliga behandlingsinsatser avseende barnets psykosociala tillstånd.

För mer information om tidig upptäckt och bedömning, se Depressionsymptom i olika åldrar (bilaga 2), samt Helhetsperspektiv på hälsa (bilaga 3).


Intervention & samverkan


För barn/unga som visar tecken på psykisk ohälsa är tidig intervention av central betydelse för att motverka att besvären växer och påverkar individens utveckling negativt över tid. Detta omfattar även lindriga till måttliga besvär. Inte sällan kräver behandling av psykisk ohälsa också samverkan mellan flera aktörer.  

Aktörer med särskild kompetens avseende barn/ungas psykiska hälsa och livssituation

På första linjen finns idag ett flertal verksamheter, som drivs av en eller flera huvudmän, med ett specifikt fokus på barn/unga 0-25 år. Hit kan primärvårdens personal vända sig för konsultation och/eller hänvisa eller remittera barn/unga för fortsatt bedömning och behandling av lindrig till måttlig psykisk ohälsa.

  • Barnavårdscentralen/BVC (0-6 år)
    Erbjuder hälsokontroller och rådgivning under barnets fem (ibland sex) första levnadsår. Majoriteten av alla besök sker hos BVC-sköterska, men tillgång finns även till distriktsläkare och till BHV-psykolog. BVC-sköterskorna deltar i fortbildningskurser inom BHV på länsnivå.

  • Barnhälsan (6-13 år)
    Erbjuder bedömning och behandling för barn 6-13 år vid återkommande ledsenhet, oro/rädsla, samt kris- och stressreaktioner. Mottagning sker på de större vårdcentralerna i länet.

  • Ungdomshälsan (t o m 25 år)
    Drivs i samarbete mellan hälso- och sjukvården och kommunen. I personalen finns arbetsmarknads-handläggare, barnmorska, behandlingssekreterare, gynekolog, kurator, psykolog, sjuksköterska och RFSL-representant. De kan besvara frågor som gäller både kropp och själ.

  • Elevhälsan (6-19 år)
    Består av skolsköterska, skolläkare, skolpsykolog, skolkurator och personal med specialpedagogisk kompetens. Erbjuder bedömning och insatser för att elever från förskoleklass till gymnasiet ska må bra fysiskt och psykiskt för att kunna tillgodogöra sig undervisningen och nå uppsatta mål. Observera att elevhälsan främst ska arbeta hälsofrämjande och förebyggande, samt att behandling av psykisk ohälsa inte ingår i elevhälsans uppdrag.  

  • Socialtjänsten (0-18 år) 
    Erbjuder rådgivning och stödinsatser med fokus på sociala faktorer, t ex ekonomi, beroende/missbruk, föräldraförmåga, etc. som påverkar barn/familj.


Samverkan mellan olika aktörer sker i syfte att bidra till förbättrad fysisk och/eller psykisk hälsa och livssituation för barnet. En förutsättning för detta är att barnets bästa står i fokus. Så långt det är möjligt behöver inblandade parter därför försöka skapa sig en uppfattning om barnets egen upplevelse av sin hälsa och situation, samt om barnets önskemål i frågor som rör den egna personen.

Barn/ungas vårdnadshavare ska ge sitt samtycke till samverkan. Samtycke kan inhämtas muntligt eller skriftligt (se bilaga 5 för exempel på samtyckesblankett). Observera att anmälan till socialtjänst vid misstanke om att barn far illa inte kräver samtycke, samt att vårdnadshavaren i fall som gäller misshandel eller övergrepp inte heller ska informeras om att anmälan görs.

Att tänka på

>> Vid tecken på måttlig till svår psykisk ohälsa remitteras direkt till Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP).
>> Vid misstanke om att barn far illa görs en orosanmälan till socialtjänsten (se Administrativ riktlinje: Anmälan om oro för barn).

För lathund inför hänvisning/remiss till lämpliga verksamheter, se bilaga 4.