Region Östergötland

Frågor och svar

Finns kallelser på andra språk, för till exempel läkarbesök på en vårdcentral?
Det finns ett beslut om att Region Östergötland enbart ska ha kallelser på svenska med undantag av Flyktingmedicinskt centrum, som har kallelser på andra språk.
Just nu pågår en förstudie för ett projekt som heter "Bättre kallelser". Det är troligt att kallelser på fler språk kommer upp där som ett möjligt förbättringsförslag, sedan är det upp till ledningen att bestämma vad vi ska satsa på inom projekt när och om det startas upp.

Fråga: När ska en asylsökande betala mer än 50 kr för sitt besök?
Sjukvården är avgiftsfri för alla barn och ungdomar under 20 år i Region Östergötland.
För vuxna som är 20 eller äldre kostar sjukvården olika beroende på om det är vård som kan vänta eller vård som inte kan vänta. Det är hälso- och sjukvårdspersonalen som bedömer vilken vård det rör sig om.
Läkarbesök på vårdcentral eller på sjukhus efter remiss kostar 50 kronor för vård som inte kan vänta. Om sjukvården gör bedömningen att vården skulle kunna anstå, har den asylsökande ändå rätt till vård men betalar samma avgift som folkbokförda i Region Östergötland, det vill säga 150 kronor.  
Vad som ska räknas som "vård som inte kan anstå" (och vilken vård som kan anstå) måste alltid avgöras i det enskilda fallet av den behandlande läkaren, tandläkaren eller annan ansvarig vårdpersonal. Mer detaljerad information om detta finns på Socialstyrelsens webbplats.

Fråga: En patient som bor på en avsides belägen flyktingförläggning inkommer till akutmottagningen med en anhörig. Patienten blir inlagd och den anhöriga kan inte ta sig tillbaka till flyktingförläggningen själv. Han har inga pengar till taxi och han får inte åka med blått kvitto (sjukresa). Vi försöker kontakta flyktingförläggningen och Migrationsverket vilket inte går jourtid. Den anhörige blir kvar på akuten tills det blir morgon.
Vi ägnade 4-5 timmar till "detektivarbete" för att försöka hjälpa den anhöriga tillbaka till flyktingförläggningen. Tycker inte att vi kan slänga ut honom mitt i natten utan möjlighet att kunna ta sig tillbaka till sitt boende!Hur ska vi agera när denna situation dyker upp igen? Vem ansvarar för vad när det saknas kollektivtrafik och pengar att betala för återresa?
Svar: Enligt Region Östergötlands reglemente är det alltid patientens hälsotillstånd och/eller funktionsnedsättning som avgör om han/hon ska beviljas sjukresa med taxi. Det spelar ingen roll om patienten är folkbokförd eller asylsökande. Det samma gäller rätten till följeslagare. Brist på allmänna kommunikationer, språksvårigheter, att man inte hittar på/till sjukhuset eller vårdinrättningen, brist på pengar etcetera, är inte skäl att beviljas sjukresa med taxi. Asylsökande patienter, som Region Östergötland har sjukvårdsansvaret för, betalar för närvarande ingen egenavgift för sjukresa med taxi. Detta efter ett tillfälligt beslut taget av Region Östergötland. ”Normalt” gäller att asylsökande ska betala maximalt 40 kr/enkelresa då de åker sjukresor.
För att ha rätt till ledsagare krävs att patienten på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning inte klarar att genomföra sjukresan eller vårdbesöket på egen hand. För ledsagare betalas ingen egenavgift . Det spelar ingen roll om det är enbart under resan, enbart under vårdbesöket eller en kombination av båda som gör att patienten är i behov av en ledsagare. Ledsagaren ska ha samma påstigningsplats som patienten och den som är ledsagare får inte ha ett eget färdtjänsttillstånd, detta gäller även vid färdtjänstresa. Man har alltså inte rätt att Om patienten, som i frågeställningen, blir inlagd får ledsagaren själv ombesörja sin hemresa oavsett om patienten/följeslagaren är folkbokförd eller asylsökande. Vi kan göra undantag från detta vid ett hastigt dödsfall men inte annars.
När det gäller placering av asylboende och asylboendes möjligheter att ta sig till och från boendena är det ytterst Migrationsverkets ansvar att tillsammans med aktuell kommun planera för detta.
Vi är medvetna om problemet med att patienter inte har pengar till hemresan. Framför allt är detta ett problem för akutmottagningarna, men det förekommer även vid andra enheter. Men vi kan inte bevilja hemresa med taxi bara för att patienten inte har pengar till bussen/tåget.
Det kan vara bra att känna till att de fordon som används för sjukreseändamål är utrustade med kreditkortsläsare, vilket möjliggör för patienten att betala egenavgiften med kredit- eller betalkort om han/hon saknar kontanter. Asylsökande patienter får sin dagersättning insatt på ett konto till vilket det finns ett betalkort kopplat. Dessa kort kan de använda för att betala både patientavgifter och egenavgifter för sjukresor.

Fråga: Vad innebär hälsoundersökning på barn under sex år som BVC rekommenderas göra när familjen inte hörsammat kallelsen till FMC/MMN? Vad/hur dokumentera?
Svar: Rutinen är inte helt klarlagd så detta är inte "sjösatt". Tanken är att patienter ska screenas för smittsamma sjukdomar, inte få en regelrätt hälsoundersökning. Det är fortfarande oklarheter i rutiner runt hur PKU-provet ska hanteras och att komma åt provpaketen i Labros. Det allra bästa är att försöka uppmana familjen att ta erbjudandet om hälsoundersökning och kontakta administratör på FMC som sätter upp på väntelista.

Fråga: Det saknas information om betalningen när en asylsökande kommer på remiss från vårdcentralen för "vård som KAN anstå".
Vi har gått efter den info vi sett på Lisa och kompendium från patientkontoret att patienten betalar 150 kr vid nybesök på sjukhus.
Men tydligen gäller inte det om patienten inte är folkbokförd!?
Luddiga regler och bristande information både till den som bokar och till den som tar betalt.
Svar: Det finns information om detta och denna info är korrekt. Vård som kan vänta kostar i Region Östergötland detsamma för en asylsökande som för invånarna och det har ingen koppling till folkbokföringen. Läkarbesök på sjukhus efter remiss från vårdcentral kostar 150 kronor. Detta är beslutat av hälso- och sjukvårdsnämnden i regionen och ersätts av Region Östergötland, inte av Migrationsverket.

Fråga: Vi fryser in spermier på flyktingar innan de startar sin behandling eller operation. Från US reception ringer de och undrar om vi godkänner en blå blankett för flyktingens räkning. Vad är det för blå blankett och är det min skyldighet att godkänna den?
Svar: Den blå blanketten är en sjukreseblankett, så det handlar om huruvida patienten har rätt till sjukresa eller inte. Det finns mer info om sjukresor här.
Grundförutsättningen för att ha rätt till sjukresa med taxi är att patient på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning inte kan resa med allmänna kommunikationer. Om så är fallet kan patienten ha rätt till sjukresa med taxi beroende på vilken typ av vård besöket gäller. Vid förebyggande hälsovård så som exempelvis besök på MVC i samband med graviditet, besök på BVC, mammografi eller annan typ av screening har man inte rätt till sjukreseersättning och därmed inte rätt till sjukresa med taxi.
Betalar patienten vårdavgift för besöket i samband med att man fryser in spermierna? Är hans hälsotillstånd sådant att han inte klarar av att resa med allmänna kommunikationer? Enbart det facto att han ska göra att sjukbesök ger honom enligt inte rätt till sjukresa med taxi.

Fråga: Vilka hygienregler gäller för mathantering? När finns risk för smitta?
Svar: Hygienrutiner gäller alltid i köksmiljö. Köksmästaren är den bästa handledaren för att lära ut/undervisa ungdomarna i detta.
Matlagning innebär ingen smittrisk. Det är enbart vid symtom och tillbud som åtgärder behöver vidtas. Vid symtom på sjukdom är det inte lämpligt att delta i köksarbete. Detta gäller när det finns märkbara symtom tex magsjuka, sår på händer, feber, förkylningar.
Uppkomna frågor kring detta ansvarar kommunernas miljö- och hälsoskydd för.
Provtagning/hälsoundersökning är frivillig.

Fråga: Vad finns det för rekommendationer för livsmedelshanteringen på asylboende?
Svar: Regelverk för livsmedelshanteringen styrs av den lag som rör objektsburen smitta, Miljöbalken (1998:808). Därför handhas dessa frågor av kommunernas miljöförvaltningar.  Allmänna råd om hur livsmedel bör hanteras finns i broschyren ”Fem nycklar till säkrare mat” från WHO (Världshälsoorganisationen).  
Broschyren finns publicerad på 87 olika språk.

Five keys to safer food webbsida med alla språk     

Five keys to safer food - svenska 

Five keys to safer food - engelska

Five keys to safer foods - arabiska

Fråga: Om ett boende för ensamkommande flyktingbarn vill ha utfört ett drogtest vid misstanke om användande. Var vänder de sig då? Vem beställer provet?
Svar: Man kan vända sig till Mini-Maria i Linköping eller Mini-Moa i Norrköping. De utför drogtester, men det bygger på frivillighet. För ungdomar under 18 år gäller att vårdnadshavaren/godemannen har givit sitt skriftliga tillstånd till att göra drogtest.

Fråga: Vi har en multisjuk (tror vi) asylsökande patient med hjärtbesvär som vill ha ett intyg  som styrker detta för att hindra utvisning. Vi har inte bokat tid för besök ännu då inga nya akuta besvär tillkommit. Är detta prioriterat och ska det ingå i vårdcentralernas uppdrag?
Svar: Samma princip för intygsskrivning gäller för asylsökande som för invånare. Man skriver intyg enbart om det man vet och kan intyga. Exempelvis är det olämpligt att skriva intyg om en långvarig knäskada åt en person som inte har behandlats här och som vi inte har någon dokumentation om. Vi kan titta i journalen och skriva intyg utifrån den, men vi har inte skyldighet att utreda eventuell sjukdom eller skada enbart för att kunna skriva intyg.
Man får vända sig till privatläkare för att få intyg när inte vi kan göra det. För den enhet som har en vårdrelation och underlag för att skriva intyg, eller som har utrymme för att undersöka och skriva intyg är det bra att använda  Migrationsverkets blanketter. Enheterna har rätt att ta betalt för vissa intyg. Information om intyg finns i avgiftshandboken.