Region Östergötland

Domningar/stickningar/kuddkänsla i extremitet

Dokumentnamn:
Domningar/stickningar/kuddkänsla i extremitet
Dokumenttyp:
Vårdprocessprogram
Utfärdande PE:
Ledningsstaben (LednStab)
Sökord:
östgötafakta
Giltig fr o m:
2015-10-20
Utfärdande enhet:
Ledningsstaben
Målgrupp:
Medarbetare inom Region Östergötland
Giltig t o m:
2019-10-20
Framtagen av:
Gruppen för Östgöta-FAKTA
Godkänd av:
Martin Magnusson Vårddirektör
Diarienummer:
RS 2015-927
ICD-10 kod:
Kön:
Alla
Ålder:
Vuxen/äldre

Vårdnivå/remiss

Utredning inom primärvård, se internetmedicin (nytt fönster) angående polyneuropatiutredning.

Symtom som föranleder misstanke om polyneuropati är vanliga i en primärvårdspopulation. Förutsatt att symtomen är långsamt progredierande, distala och symmetriska kan patienten utredas och behandlas färdig i primärvåren.

Remitteras till neurologmottagning:

Vid debut och relativt snabb symtomprogress inom 2-6 månader, alternativt skovvist uppträdande symtom, uttalad proximal muskelsvaghet i benen och eventuellt även i armarna, neurofysiologiska tecken till en övervägande demyeliniserande-, rent motorisk- eller rent sensorisk neuropati, tidig debut av neuropatisymtom <cirka 40 år utan någon uppenbar bakomliggande orsak, eller vid anamnes på ärftlighet, progressiv fintrådsneuropati där polyneuropatiutredning inom primärvården inte avslöjat bakomliggande orsak.

Diagnos och utredning

Polyneuropatier


Sensoriska

Vanligast i distala segment av ben och eventuellt även armarna: parestesier, hypoestesi, allodyni eller neuropatisk smärta. Påverkan på djupsensibilitet i benen kan orsaka sensorisk ataxi. De olika känselsymtomen vid polyneuropati kan ibland avta i samband med gång och förvärras av vila, dvs kan ha en RLS-liknande karaktär. Vid fintrådsneuropati kan sensoriska symtom uppträda även på ovanliga ställen såsom i ansiktet eller tungspetsen.

Motoriska

Varierande grad av distal muskelsvaghet noteras men brukar i de flesta fall inte orsaka annat än en minimal påverkan på gångförmågan eller handmotoriken. Vid mer avancerad motorisk påverkan förekommer droppfot och i vissa fall även proximal svaghet i benen, vilket leder till gångsvårigheter och svårigheter att ta sig upp från sittande. Efter en tids sjukdom brukar man kunna se muskelatrofi i benen och händerna.

Autonoma

Påverkan på sympatiska eller parasympatiska nervsystemet kan leda till förstoppning, erektionssvårigheter, dysuri, asympatikoton ortostatism, arytmi, muntorrhet, riklig eller nedsatt svettningsförmåga samt hudrodnad.

Utredningsstrategi

Patienter i kategori 1 kan i de allra flesta fall färdigutredas inom primärvården (se flödesschema nedan). Patienter i de övriga kategorierna behöver utredas vidare neurofysiologiskt och i vissa fall därefter remitteras till en neurologisk enhet för utvidgad etiologisk utredning

Se också internetmedicin (nytt fönster) 

Anamnes

  • Hereditet
  • Toxiska faktorer: alkohol, yrkesexponering för kemikalier och lösningsmedel
  • Läkemedel: vissa cytostatika, furadantin, ciprofloxacin, statiner, metronidazol, amiodaron, fenantoin och antabus
  • Förlopp: subakut eller smygande debut; snabb eller långsam progress, skovvist förlöpande
  • Vilka symtom dominerar: sensoriska, motoriska, autonoma?
  • Övriga sjukdomar

Status

  • Känselnedsättning - distribution (distalt, symmetriskt). Testa för beröring, temperatur, smärta och vibration
  • Muskelsvaghet - distribution (distalt, symmetriskt, även proximalt i benen?)
  • Muskelatrofi - ses oftast i fötter + underben, ibland även i händerna
  • Balansstörning (ataxi)
  • Reflexstatus (hyporeflexi eller areflexi i benen, ibland även i armarna)
  • Ortostatiskt blodtryck och puls (vid misstanke på autonom dysfunktion)

Laborationer

  • Blodstatus inklusive MCV, MCH
  • Na, K, Ca-korrigerat, Kreatinin
  • SR
  • Leverstatus, eventuellt CDT
  • fB-Glukos, HbA1C
  • TSH, T3, T4
  • B12, folsyra, eventuellt homocystein eller MMA
  • Plasma-elfores (M-komponent?)

Neurofysiologisk undersökning (eventuellt)

      a) För att utesluta differentialdiagnoser till polyneuropati om statusfynden är atypiska.
      b) För att kunna klassificera polyneuropatin inför remittering till neurologisk enhet.

Utredningsplan inom primärvården för patienter tillhörande kategori 1:


Behandling
Styrs av ev. identifierad bakomliggande orsak.

Uppföljning

Primärvård

De allra flesta patienter med polyneuropati kan följas upp inom primärvården. Dessa patienter har antingen en lätt behandlingsbar polyneuropati (t.ex. med B12-ersättning, B-glukosreglering m.fl.) eller en idiopatisk polyneuropati.

Specialiserad vård

Patienter vars polyneuropati å andra sidan kräver högspecialiserad behandling bör få gå kvar på en neurologisk- eller smärtklinik. Dessa patienter utgörs av: De med kroniska inflammatoriska polyneuropat, hereditär polyneuropati med specifika vårdbehov (individuell bedömning) eller de med metabol eller mitokondriell neuropati.

Rehabilitering
Sjukgymnastik, arbetsterapi och eventuellt handikappshjälpmedel. Stödinsatser: Hjälp med anskaffande av färdtjänst och parkeringstillstånd i enskilda fall.