Landstinget i Östergötland

Enkätundersökning om psykisk hälsa

Vatten

År 2002 genomfördes enkätstudien Östgötens psykiska hälsa vilken fick ett stort genomslag då det var en av de första studierna i Sverige som visade att framför allt unga kvinnor hade sämre psykisk hälsa. Den visade också på ett stort dolt vårdbehov hos utlandsfödda och unga och gav tack vare sina öppna frågor en inblick i vad detta kan bero på.

Mot bakgrund av studien i Östergötland, och den alltmer ökande psykiska ohälsan i samhället, beslutade regionsjukvårdsnämnden att en uppföljande befolkningsstudie skulle genomföras under 2015 i hela sydöstra sjukvårdsregionen (Jönköpings, Kalmar och Östergötlands län).

"Att fråga människor själva är viktigt för att skapa en hälso- och sjukvård som är anpassad efter invånarnas behov."

Ny rapport
Svaren från den senaste undersökningen visar att de flesta har en god psykisk hälsa men att det finns grupper som mår sämre. De som mår allra sämst är de yngsta kvinnorna i åldern 18–24 år där mer än varannan ung kvinna har psykiska besvär i någon utsträckning. I Östergötlands län har andelen som har psykiska besvär i betydande utsträckning i snitt ökat med två procentenheter för både kvinnor och män. Störst har ökningen varit i åldersgruppen 18–29 år. Det är lika vanligt att söka vård för psykiska besvär som att avstå från att göra det, trots att man upplever ett vårdbehov. Den vanligaste orsaken till att inte söka vård för psykisk ohälsa i sydöstra sjukvårdsregionen är att man inte vill framstå som psykiskt sjuk. Resultatet visar också att de med färsk erfarenhet av vård för psykiska besvär har störst förtroende för att vården skulle kunna hjälpa dem igen. Också andelen som är nöjda med den hjälp de har fått har ökat.

Kommande rapport
I båda undersökningarna fick respondenterna bland annat beskriva varför de inte sökt vård, hur de psykiska besvären påverkar vardagen, hur man upplevt sin vårdkontakt och behandling, och ge förslag till hur vården av psykisk ohälsa kan förbättras.  I början av året 2018 kommer det rapporter där respondenterna beskriver hur besvären påverkar deras vardag samt förslag på hur vården för psykisk ohälsa kan förbättras.