Varför gör vi fluoridanalyser av dricksvatten?
I dagligt tal använder man ordet fluor när vi egentligen menar fluorid. Fluor är ett grundämne i gasform och förekommer inte i naturen i ren form. Fluor förenar sig lätt med andra grundämnen och då bildas ett salt, vilket benämns fluorid. Fluoridskador på tänderna kan man i sina lättare former se som obetydliga vita fläckar, men i svårare fall visar de sig som missfärgningar och gropar i emaljen. Barnets permanenta tänder börjar att mineraliseras redan vid födelsen. Det är därför viktigt att Du som har egen brunn kontrollerar vattnets innehåll av fluorid redan under barnets första levnadsår.
Kontakta distriktsköterskan på Barnavårdscentralen eller tandvården för att få hjälp med remiss för fluoridanalys. Länk till remissblankett (Pdf)
| Bedömningsgrunder för vatten i privata brunnar med avseende på fluoridhalt (Fluoridhalten mätes i milligram per liter (ppm)) |
| 0,0 - 0,7 ppm |
Vattnet har låg halt av fluoridjoner och därmed en obetydlig kariesförebyggande effekt. |
| 0,8 - 1,2 ppm |
Vattnet har en idealisk kariesförebyggande effekt. |
| 1,3 – 1,5 ppm |
Vattnet har en kariesförebyggande effekt. Risk för mineraliseringsstörningar om vattnet konsumeras under barnets första halvår. |
| 1,6 – 3,0 ppm |
Vattnet har en kariesförebyggande effekt. Risk för mineraliseringsstörningar om vattnet ges till barn under 1,5 år. |
| 3,1– 4,0 ppm |
Vattnet har en kariesförebyggande effekt. Risk för mineraliseringsstörningar om vattnet ges till barn under tre år. |
| 4,1 – 5,9 ppm |
Vattnet bör endast i begränsad omfattning ges till barn under sju år. Risk för minneraliseringsstörningar. |
| Från och med 6,0 ppm |
Vattnet har en så hög fluoridhalt att det är otjänligt till dryck och matlagning. |
| |
| Fluoridhalter i länets kommunala vattentäkter år 2018 >>> |