Region Östergötland

Riskanalys

Genom att göra en riskanalys granskar man ett bestämt område för att se vilka risker som finns och ta fram åtgärdsförslag för att minska de viktigaste riskerna.  Detta görs på ett strukturerat sätt enligt de 8 steg som beskrivs i SKLs handbok.

                       

Uppdragsgivare bör vara en chef med mandat att fatta beslut om de åtgärder som föreslås. I en analysgrupp kan personer med olika kompetens och erfarenhet ingå, och ibland även patienter eller anhöriga.    


Riskanalys göras ofta av befintlig verksamhet där man identifierat riskområden gällande patientsäkerhet eller inför förändringar. En förändring kan exempelvis vara en organisationsförändring, införande av ny teknik eller nya metoder inom hälso- och sjukvården.

Riskanalyser görs i första hand inom egen klinik eller centrum men kan även utföras av medarbetare inom Verksamhetsutveckling vård och hälsa, CVU, när det gäller större Regionövergripande riskanalyser.

Frågor kring metod och tillämpning kan ställas till riskanalys@regionostergotland.se 

Uppdragsgivare för större/regionövergripande analyser hänvisas till ”Stöd och service” på Lisa. Klicka här

Analysteam:
En riskanalys leds av en analysledare och genomförs av ett analysteam där minst en person har kunskap om analysmetoden. Övriga i gruppen bör vara personer med specialkunskap om den process som ska analyseras. Analysteamet bör vara multiprofessionellt och sammansatt av personer som arbetar i olika delar av den process som analyseras. Det är viktigt att teammedlemmarna kan närvara vid alla möten och endast i yttersta undantagsfall ersättas av någon annan.

För analysledare: mallar att använda vid riskanalys se SKL webbshop (Analysområde, analysschema, förenklad slutrapport, handlingsplan åtgärder, slutrapport samt uppdragsbeskrivning för riskanalys)

 

Förslag till metodupplägg:

Analysprocessen bygger på ca 4 mötestillfällen i analysteamet, á 4 timmar per tillfälle, med ca 1 veckas mellanrum. Tid kan behöva avsättas för förberedels, inläsning av material m.m mellan mötena. Analysledaren behöver avsätta betydligt mer tid, utifrån uppdragets innehåll.

1) Uppdragsgivaren preciserar uppdraget, avgränsningar och resurser samt utser teamledare och verksamhetsföreträdare.

2) Den process som ska analyseras beskrivs i form av en processbeskrivning (processkarta) 

3) Riskerna i processen identifieras med hjälp av brainstorming, vilket görs för varje process steg.

4) Varje risk bedöms och poängsätts avseende allvarlighetsgrad och sannolikhet.

5) För varje risk identifieras den eller de bakomliggande orsakerna som förklarar varför risken uppstår.

6) För varje bakomliggande orsak tas det fram förslag på åtgärder som eliminerar eller minimerar riskerna samt förslag på metod för uppföljning. 

7) Analysresultatet sammanfattas och redovisas i form av en rapport.

8) Uppdragsgivaren beslutar om genomförande av åtgärder, tidplan och uppföljning av dessa.

9) Uppdragsgivaren kompletterar rapporten med sina kommentarer i slutet av rapporten, enligt mallen. När rapporten är komplett tar uppdragsgivaren ställning till Diarieföring och vidare hantering av rapporten.

10) Uppföljningsdialog genomförs med uppdragsgivaren för att bedöma analysens genomförande och kvalitet.

11) En uppföljande dialog genomförs 6-12 månader senare för bedömning av om åtgärdsförslagen varit effektfulla.