Region Östergötland

Strukturerad journalgranskning

Markörbaserad journalgranskning (MJG)


Den första svenska handboken i strukturerad journalgranskning utkom år 2008 och bygger på metoden Global Trigger Tool (GTT), som har utvecklats i USA. I den svenska versionen av metoden introducerades bedömning av undvikbarhet.

Erfarenheterna från journalgranskning i Sverige har tydliggjort behovet av en omarbetning och utveckling av metoden och handboken. Målet med omarbetningen av handboken var att ge en tydlig bakgrund till arbete med strukturerad journalgranskning på såväl sjukhusnivå som kliniknivå samt att ge tydligare anvisningar för bedömning av skador och undvikbarhet. 

Markörbaserad journalgranskning (MJG) kan användas i patientsäkerhetsarbetet på sjukhus- och kliniknivå. Vid strukturerad journalgranskning identifieras i journaldokumentationen markörer, det vill säga uppgifter som tyder på att en skada kan ha inträffat. Därefter görs en bedömning av om något inte avsett har inträffat, det vill säga om en skada har uppstått. Om en skada uppstått bedöms typ, allvarlighetsgrad av skadan och om skadan var undvikbar.

Med frivillig avvikelserapportering rapporteras endast omkring 10–20 % av alla avvikelser, varav de flesta inte har medfört skador.

Markörbaserad journalgranskning är ett komplement till avvikelserapportering för att identifiera skador på patienter och följa frekvensen av dessa över tid. Sammanställning av resultaten från fortlöpande granskningsarbete bildar sedan underlag för åtgärder för ökad patientsäkerhet.

Detta kan ge ledningsansvariga på ett sjukhus eller en klinik möjligheter att följa effekten av patientsäkerhetsarbetet i organisationen.

Idag finns en nationell databas för den sjukhusövergripande granskningen där man kan registrera sina data och få ut sin statistik över de granskade journalerna. För klinikgranskning finns en databas för den somatiska granskningen och granskningsresultat för barn och psykiatri är under uppbyggnad.