Landstinget i Östergötland

Barns utsatthet för våld

Ungefär tio procent av alla barn (0-18 år) i Sverige har upplevt våld i hemmet någon gång. Fem procent har gjort det ofta. Forskning har visat att mellan 30 och 60 procent av de barn som upplevt våld i hemmet själva blivit utsatta för våld. I majoriteten av fallen är det barnets far som är förövare, även om mödrar också utsätter sina barn för våld. Att uppleva när en förälder blir slagen eller kränkt är skadligt för barn, särskilt när den som utövar våld är den andra föräldern eller en vuxen som står barnet nära.

Olika typer av våld

Våld kan se olika ut, det kan vara fysiskt, psykiskt, sexuellt, ekonomiskt eller materiellt. Ofta förekommer flera sorters våldsutsatthet på samma gång och påverkar barnet på olika sätt. Läs mer om olika typer av våld på sidan Vad är våld i nära relationer? >>>

Hur reagerar barn på våld?

Barn reagerar olika på våld. Oavsett vilken typ av våld det är frågan om så är det skadligt och skrämmande för barn att uppleva. Den trygghet som hemmet ska vara försvinner och barnet blir ofta väldigt ensamt och utelämnat till sig självt.

Barn hittar ofta olika strategier för att leva med våld i nära relation. De kan till exempel försöka ta ansvar för situationen och tränga sig emellan föräldrarna, skydda yngre syskon eller bli tysta och förstenade och stänga in sig på sitt rum. Även om barnet inte är med i rummet där våldet sker är upplevelserna av våldet minst lika skrämmande som de direkta syn- eller hörselintrycken.

Barn som lever med våld i familjen löper en ökad risk att själv bli utsatt för våld och övergrepp. Barnet kan även själv börja utöva våld mot föräldrar, syskon, kamrater, djur eller andra.

Våldet påverkar barnets hälsa

Barn som upplever våld i hemmet lider ofta av psykisk ohälsa. De kan visa tecken på oro, ångest, nedstämdhet och aggressivitet i större omfattning än barn i allmänhet. Självkänslan skadas ofta och det är vanligt att skolarbete och andra aktiviteter påverkas. Tankar om att föräldern ska dö eller att det på något sätt är barnets fel är vanliga. En del barn plågas efteråt av återkommande minnesbilder av det hemska de har varit med om, till exempel när de ska sova. Våldet kan också sätta fysiska spår hos barn som till exempel genom magont och huvudvärk.

Barnet som brottsoffer

Barn som varit närvarande och upplevt att en förälder har blivit utsatt för våld av en närstående kan ha rätt till en särskild form av brottsskadeersättning från staten med stöd av de bestämmelser som finns i brottsskadelagen. Brottsskadeersättning betalas till ett barn (barn och ungdomar som inte fyllt 18 år) som bevittnat ett brott som varit ägnat att skada tryggheten hos barnet i förhållande till någon närstående person. Att ha bevittnat våld innefattar även att barnet inte sett, men hört våldet.

Anmälningsskyldighet vid misstanke om barn som far illa

I socialtjänstlagen finns en uppmaning till privatpersoner och en skyldighet för anställda inom vissa verksamheter, att anmäla misstanke om att ett barn far illa. Medan lagen säger att privatpersoner bör anmäla, är det en skyldighet för till exempel lärare, barnmorskor, förskollärare och psykologer att anmäla. Det gäller även anställda inom privata verksamheter.

Läs mer på webbsidan för Region Östergötlands Barnskyddsteam >>>