Landstinget i Östergötland

Barn och ungas utsatthet för våld

Ungefär tio procent av alla barn i Sverige har upplevt våld i hemmet någon gång, och fem procent har gjort det ofta. Mellan 30 och 60 procent av de barn som upplevt våld i hemmet har själva blivit utsatta för våld.  

Hur reagerar barn på våld?

Att uppleva när en förälder blir slagen eller kränkt är minst lika skadligt för barn som att själva bli utsatt för våld, särskilt när den som utövar våld är den andra föräldern eller en vuxen som står barnet nära.

Barn hittar ofta olika strategier för att leva med våld i nära relation. De kan till exempel försöka ta ansvar för situationen och tränga sig emellan föräldrarna, skydda yngre syskon eller bli tysta och förstenade och stänga in sig på sitt rum. Även om barnet inte är med i rummet där våldet sker är upplevelserna av våldet minst lika skrämmande som de direkta syn- eller hörselintrycken.

Våldet påverkar barnets hälsa

Barn som upplever våld i hemmet lider ofta av psykisk ohälsa och kan visa tecken på oro, ångest och nedstämdhet. Även fysiska besvär i form av magont och huvudvärk kan förekomma. Det är inte ovanligt att skolarbete och andra aktiviteter påverkas negativt. Barn som upplever våld kan själva börja utöva våld mot exempelvis föräldrar, syskon, kamrater eller djur. 

Skyldighet att göra en orosanmälan

I Socialtjänstlagen finns en uppmaning till privatpersoner och en skyldighet för anställda inom vissa verksamheter att anmäla misstanke om att ett barn far illa. De verksamheter som avses är bland andra hälso- och sjukvård, socialtjänst och kriminalvård. 

Läs mer om hur du ska agera vid misstanke om att ett barn far illa på Region Östergötlands Barnrättssida (länk nedan). Där finns också en presentation (ppt) om vad som händer efter att du gjort en anmälan. 

Orosanmälan - hur du ska agera vid misstanke om att ett barn far illa >>>