Landstinget i Östergötland

Särskilt utsatta grupper

Utgångspunkten för hälso- och sjukvården är att ingen våldsutsatt ska bli osynliggjord. Det finns dock grupper i samhället där hindren och behoven kan se annorlunda ut eller vara större.

Följande grupper är särskilt utsatta för våld i nära relationer:

  • Kvinnor i missbruk och beroende
    Missbruk kan bland annat leda till hälsoproblem, ekonomiska problem, bostadslöshet och kriminalitet. Att utöver detta utsättas för övergrepp i form av psykiskt, fysiskt och sexuellt våld gör att denna grupp kvinnor är i behov av särskilda stödinsatser. Ytterligare en faktor som är specifik för kvinnor som lever i missbruk är att de ofta utsätts för våld av flera olika förövare: partner, behandlingspersonal, väktare, polis eller andra missbrukare. Forskning visar att 9 av 10 kvinnor i missbruk har upplevt våld i nära relation.
    Socialstyrelsens utbildningsmaterial "Skylla sig själv?">>> 

  • HBTQ-personer
    Specifikt för våld i samkönade relationer kan vara de strategier som förövaren använder för att utöva kontroll, och de sammanhang inom vilka våldet äger rum. I samkönade relationer är fokus för våldsutövandet främst den våldsutsattas identitet som hbtq-person, särskilt om hon eller han inte lever öppet med sin sexuella läggning. Hot om att ”avslöja” partnerns läggning eller att spela på den våldsutsattas rädsla för att utsättas för homofobi om denne söker hjälp är exempel på hur förövaren kan isolera och bryta ner partnern.
    På NCK:s hemsida kan du läsa mer om våld i samkönade relationer >>>

  • Äldre
    Våldsutsatta äldre kvinnor kan befinna sig i en särskilt sårbar situation. De kan till exempel i större utsträckning än yngre kvinnor ha socialiserats till att se våld från en partner som något man inte bör tala med utomstående om. Bristande kunskap eller stereotypa föreställningar som att äldre kvinnor inte utsätts för våld, framför allt inte sexuellt våld, riskerar även att leda till att kvinnorna inte blir trodda när de försöker berätta om sin situation. Därigenom försvåras deras möjligheter att få stöd och hjälp.
    Läs mer i NCK:s rapport Våld mot äldre kvinnor >>>

  • Personer med hedersrelaterat våld och förtryck
    Det hedersrelaterade våldet utmärker sig genom sitt kollektiva uttryck, genom att det grövsta våldet i regel är välplanerat och genom att både kvinnor och män kan utsättas. Hedersrelaterat våld handlar i många fall om hot som begränsar en ung persons handlingsutrymme eller rätt att själv välja partner. Den som öppet utmanar eller trotsar den rådande normen anses dra skam över hela familjen och riskerar att straffas fysiskt för att familjen eller ett utökat kollektiv ska återfå det som uppfattas som förlorad heder. Gärningspersonerna är ofta familjemedlemmar, släktingar eller andra medlemmar av gemenskapen.
    Läs mer i NCK:s rapport Hedersrelaterat våld och förtryck >>>
  • Personer med psykisk ohälsa
    En studie gjord av Riksförbundet social och mental hälsa (RSMH) visade att 70 procent av de kvinnor som under en vecka sökte hjälp inom psykiatrin, både i öppenvården och i den slutna vården, bar med sig erfarenheter av fysiska, sexuella och psykiska övergrepp. Personer med psykisk ohälsa saknar ofta ett socialt nätverk och utsätts därmed för fler risker och är mer beroende av andra. Det är viktigt att fråga om våld och ta reda på om det finns övergrepp och trauman som behöver bearbetas och inte bara ge medicin för att lindra symtomen.
    Referens: Bengtsson ‐ Tops, A. (2004). Vi är många. Övergrepp mot kvinnor som använder psykiatrin. En omfångsstudie. Stockholm: RSMH.
  • Personer med funktionsnedsättning
    Personer med funktionsnedsättning utsätts ofta för våld av sin partner eller en tidigare partner, men förövaren kan också vara till exempel färdtjänstchaufför eller personlig assistent. Personer med funktionsnedsättning kan utsättas för fysiskt, psykiskt och sexuellt våld, men våldet kan också ta sig andra uttryck och riktas mot funktionsnedsättningen. Exempelvis kan en person med funktionsnedsättning nekas tillgång till hjälpmedel och medicin.
    Läs mer i NCK:s rapport Våld mot kvinnor med funktionsnedsättning>>>
  • Kvinnor med utländsk bakgrund
    Social isolering, låg utbildning, arbetslöshet, påfrestande livshändelser och psykisk ohälsa är vanligare bland utlandsfödda personer och är samtidigt kända riskfaktorer för våldsutsatthet. Dessutom är våld inom familjen inte ett brott i många länder, och något som bör hållas inom familjen. Det finns många orsaker till att det kan vara svårt att berätta om våldsutsatthet: rädsla för myndigheter, oro för att förlora vårdnaden om sina barn, önskan att skydda sin partner och att inte oroa övriga familjen. Ekonomiskt beroende och svaga sociala nätverk samt risken för social exkludering kan vara andra bidragande orsaker till att det är svårt att lämna en destruktiv relation. Användandet av tolk kan försvåra kommunikationen mellan patient och vårdgivare. 
    På NCK:s hemsida kan du läsa mer om våldsutsatta kvinnor med utländsk bakgrund >>>