Landstinget i Östergötland

Vad är våld i nära relation?

”Med våld menas varje handling riktad mot en annan person, som genom att denna handling skadar, smärtar, skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att göra något den vill” (Per Isdal, Alternativ til vold).

Våld i nära relationer omfattar alla typer av våld som kan förekomma mellan närstående i både heterosexuella och samkönade relationer samt inom syskon- och andra familje- och släktrelationer. Det som kännetecknar detta våld är att den utsatta och den som använder våld har en nära relation med känslomässiga band till varandra. Detta gör det svårt för den våldsutsatta att göra motstånd och bryta relationen.

Varningstecken

Varningstecken för att en patient varit utsatt för våld kan vara att den uppgivna skadan inte stämmer överens med skadans utseende, tidigare akuta sjukvårdsbesök med oklar skadebild, att patienten sökt vård upprepade gånger för diffusa åkommor eller att hen väntat länge med att söka vård.

Kunskap, stöd och/eller behandling >>>

Olika typer av våld

Våld i nära relationer är ofta ett mönster av handlingar som kan vara allt ifrån subtila handlingar till grova brott. Mer konkret är det allt ifrån att bli förlöjligad till att utsättas för våldtäkt eller allvarliga hot. Det är ofta kombinationer av fysiskt, sexuellt och psykiskt våld.

  • Fysiskt våld kan vara knuffar, att bli fasthållen, dragen i håret, slagen eller sparkad.
  • Sexuellt våld kan vara våldtäkt eller andra påtvingade sexuella handlingar, alternativt sexuella handlingar som den utsatte inte vågar säga nej till. 
  • Psykiskt våld kan vara direkta eller indirekta hot eller förlöjligande. Även våld eller hot om våld mot husdjur kan räknas till den psykiska utsattheten.
  • Social utsatthet kan vara frihetsinskränkningar som isolering genom att bli hindrad från att träffa släkt och vänner eller att delta i sociala aktiviteter.
  • Materiell/ekonomisk utsatthet kan innebära att personliga tillhörigheter slås sönder eller förstörs avsiktligt. Det kan även innebära att en part i en nära relation förmås skriva under papper som får negativa konsekvenser för densamme.
  • Försummelse är ett aktivt försvårande av vardagen för personer som är beroende av omsorg på grund av funktionsnedsättning, ålder eller annat. Försummelse innebär att man försvårar i stället för att underlätta vardagen, exempelvis genom medveten felaktig medicinering, bristande hygien, otillräcklig föda samt att lämna någon utan hjälp och tillsyn under längre perioder.
  • Latent våld kan vara en stark ilska och aggressivitet som är inbunden och visar sig i kroppshållning och kroppsuttryck och som skapar rädsla, upplevs som ett hot om våldsamma konsekvenser och/eller påminner om tidigare erfarenheter av fysiskt våld. Det latenta våldet är oftast det som stannar kvar längst hos den enskilde, det kan ta sig uttryck som doftminnen, ljudminnen och kroppsliga minnen.
  • Könsstympning av flickor och kvinnor görs för att kontrollera flickors och kvinnors kroppar och sexualitet och har bland annat att göra med föreställningen om att mäns och familjers heder är kopplad till kvinnors och flickors sexuella beteende. Könsstympning av flickor och kvinnor innebär att större eller mindre delar av de yttre kvinnliga könsorganen tas bort eller skadas, oftast utan bedövning. Ingreppen har ingen medicinsk grund.

Normaliseringsprocessen

Normaliseringsprocessen kan beskrivas som den utsattes sätt att anpassa sig efter utövarens försök att upprätthålla och utöka kontrollen av hen. Enkelt beskrivet betyder det att våldet i hemmet till slut nästan känns normalt och att den som utsätts glömmer bort hur det är att leva i en relation utan våld. 

Här kan du se en film om normaliseringsprocessen>>>