Landstinget i Östergötland

Genombrott och Nolans modell

Genombrott är en modell för kontinuerligt förbättringsarbete som har sin förebild i "Breakthrough series model" utarbetat av The Institute for Health Care Improvement (IHI) i Boston av statistikern Tom Nolan och läkaren Donald Berwick. Modellen är uppbyggd av flera hörnstenar och själva grunden är att det finns kunskap som inte tillämpa i tillräckligt stor omfattning i vardagsarbetet inom hälso- och sjukvården.

Genombrottskonceptet

Metoden bygger på:

Aktivitet och lärande hos deltagarna. Genom att själv systematiskt testa små förändringar och notera vad som händer, lär sig deltagarna direkt vilka förändringar som leder till förbättringar och vilka som inte gör det. Det är bara de förändringar som leder till förbättringar, som skall spridas i full skala i organisationen.

Hörnstenarna i modellen:

Består av Tom Nolans modell för förbättringsarbete, vilken är generell och användbar i all verksamhet inom alla olika branscher.

En annan hörnsten är arbetsgången, som är mycket strukturerad under projekttiden både vad gäller tidsramar och innehåll.

En tredje hörnsten är att människor och organisationer från olika håll och med olika erfarenhet kommer samman och att de alla är väl motiverade för att tillsammans lära sig hur de kan förbättra sina respektive verksamheter.

En fjärde nödvändig hörnsten är ledarskapet och förändringstrycket i den organisation eller verksamhet som skall utvecklas. Alla dessa delar krävs för att vi skall kunna säga att ett färbättringsarbete bedrivs enligt modell Genombrott.

Tom Nolans förbättringsmodell - PDSA-hjulet

Modellen som används i Genombrott är enkel men ändå kraftfull. Den är inte avsedd att ersätta förbättringsmetoder som redan används inom verksamheten utan snarare att påskynda förstärka det förbättringsarbete som pågår.

Modellen har två delar:
Det första är tre fundamentala frågor som kan ställas i vilken ordning som helst.

  1. Vad vill vi uppnå? 
  2. Hur kommer vi att veta att en förändring är en förbättring? 
  3. Vilka förändringar kan vi göra som kommer att leda till de önskvärda förbättringar?

Den andra är PDSA-hjulet som beskriver hur man testar en förändring genom att faktiskt pröva den, observera vad som händer och sedan dra slutsatser från obserationen. Följande steg ingår i testcykeln

  • planera
  • testa, gör, pröva
  • studera, analysera
  • lär, agera

Det är ofta bättre att snabbt komma igång och göra små tester än att planera länge och göra omfattande tester. Själva förändringen bör vara innovativ och ambitiös, men den bör testas i liten skala. Vilka tester kan man börja genomföra nästa vecka?

En första test kan till exempel omfatta en eller två läkare på en mottagning istället för hela vårdcentralen eller sjukhusmottagning. Eller en ny handläggningsordning testas på de tre kommande patienterna. Varje testcykel - om den genomförs väl - är lärorik och skapar en bas för vidare lärande i nästa testcykel.

När man vet att en förändring verkligen leder till en förbättring och man har haft förmånen att visa det i fler på varandra följande testcykler, då är det dags att implementera förändringen i stor skala det vill säga på hela mottagningen, kliniken eller sjukhuset.

Det är både möjligt och önskvärt att testa olika idéer samtidigt. Varje testcykel dokumenteras för sig. Kanske börjar man med en cykel och när den är igång eller inne på sitt "andra" varv startas nästa test. Om man gör på detta sätt och i slutänden känner sig osäker på vilken av förändringarna som faktiskt ledde till förbättringar, är det lätt att för en tid återgå till det gamla sättet med någon rutin och se vad som händer. Kvarstår förbättringen eller inte?

Kom ihåg att det inte handlar om att göra förändringar för förändringens egen skull. Det handlar om att ta reda på vilka förändringar som leder till förbättringar. Det är de som skall implementeras - inga andra.