Landstinget i Östergötland

Det händer med djur och natur

  En fisk och en krok.  

 

Läkemedel är skapta för att vara effektiva för människor, det innebär att de även kan påverka djur när de kommer ut i naturen. Idag finns det kunskap om vissa läkemedels miljöpåverkan men det behövs fortsatt ytterligare forskning för att förstå miljöpåverkan.

De fysiologiska processer som läkemedel är till för att påverka i människan finns även i andra arter. Framförallt i andra ryggradsdjur som fiskar, grodor, fåglar och däggdjur. Redan vid mycket låga nivåer av läkemedelsrester i miljön kan djur påverkas (Larsson & Lööf, 2014; Naturvårdsverket, 2017).

Kunskapen om biologiska effekter av nuvarande läkemedelshalter i miljön, idag och på längre sikt, är än så länge bristfälliga (MistraPharma, 2015; Naturvårdsverket, 2018). Men att vissa läkemedel har påvisats i dricksvatten är en varningssignal om att vår läkemedelshantering kan leda till hälso- och miljöproblem i framtiden.

Även om det inte finns vetenskapliga bevis för att läkemedel i naturen kan ge oss hälsoproblem idag är det klokt att minska vår exponering, enligt försiktighetsprincipen i miljöbalken.

Vad händer med djuren?

Även om vår kunskap om hur läkemedel påverkar vilda växter och djur är begränsad så publiceras löpande studier som visar på att de har effekter.

Till exempel har man sett att utsläpp av olika östrogener från framförallt preventivmedel påverkar könsutvecklingen och fertiliteten hos fiskar och grodor (Hopkin et. al, 2006;Larsson & Lööf, 2014). Fiskar har också fått ett förändrat beteende av lugnande läkemedel.

Enligt en avhandling från Umeå Universitet (Lagesson, 2018) blev gäddor sämre jägare när de utsattes för lugnande läkemedel. Samma avhandling konstaterar också att bottenlevande organismer som snäckor, som ofta är viktig föda för andra djur, anrikat stora mängder läkemedel. I vissa snäckor var läkemedelskoncentrationen nära 100 000 gånger så stor som i vattnet.

Diklofenak är en substans med stor miljöpåverkan redan vid låga nivåer. Det är extra oroväckande eftersom den passerar våra reningsverk relativt oförändrad. I Sverige har diklofenak hittats i ytvatten i halter som rapporterats ha effekt på fisk (Janusinfo, 2018). I Indien är flera arter av gamar nära utrotning efter att ha ätit kadaver från djur som behandlats med diklofenak (Forskning.se, 2018).

Hög konsumtion och utsläpp av antibiotika kan ge en ökad risk för multiresistenta bakteriestammar (Kellner, 2017; Bengtsson – Palme, et. al, 2017). Stora mängder antibiotika har påvisats i miljön tillsammans med hög frekvens av resistenta bakterier kring läkemedelsfabriker i Indien (Larsson et. al, 2007).

 

Källförteckning

Bengsston-Palme, J., Gunnarson, L. & Larsson, J. 2017. Can branding and price of pharmaceuticals guide informed choices towards improved pollution control during manufacturing?. Journal of Cleaner Production Vol. 171: 137 – 146

Forskning.se. 2018. Diklofenak läkemedel med rätt att döda. https://www.forskning.se/2018/10/08/diklofenak-lakemedel-med-ratt-att-doda/. Hämtad: 18-12-12

Janusinfo. 2018. Diklofenak risk för hjärta och miljö. https://www.janusinfo.se/nyheter/nyheter/2018/diklofenakriskforhjartaochmiljo.5.4553c8616621d6afc55026f.html. Hämtad: 2018-10-03

Kellner, M. 2017. Selective serotonin re-uptake inhibitors in the environment. Effects of citalopram on fish behavior. Diss., Södertörns högskola

Lagesson, A. 2018. Läkemedelsrester gör bottenlevande djur till vandrande piller. https://www.umu.se/nyheter/lakemedelsrester-gor-bottenlevande-djur-till-vandrande-piller--_6863315/ Hämtad: 2018-12-12

Larsson, J. 2007. I Sverige måste lyfta läkemedels miljöaspekter globalt. https://www.janusinfo.se/nyheter/nyheter/2010/sverigemastelyftalakemedelsmiljoaspekterglobalt.5.467926b615d084471aceaf5.html Hämtad: 2018-12-12

Larsson, J. och Lööf, L. 2014. Läkemedel i miljön. I Pernilla Örtqvist. Läkemedelsboken. Uppsala: Läkemedelsverket, 1267-1279

Hopkin, S.P., Peakall, D.B., Sibly, R.M och Walker, C.H. 2006. Principles of Ecotoxicology. Boca Raton: CRC Press Taylor & Francis Group.

MistraPharma, 2015. Identification and Reduction of Environmental Risk Caused by Human Pharmaceuticals.

Naturvårdsverket. 2018. Läkemedel i miljön. https://www.naturvardsverket.se/Sa-marmiljon/Manniska/Miljogifter/Organiska-miljogifter/Lakemedel/ Hämtad: 2018-02-19